Det har väl inte undgått någon att jag är Djurgårdssupporter antar jag. Som Stockholmssupporter över huvud taget så "hatar" (ta det inte bokstavligt nu) man de andra Stockholmslagen. Och deras supportrar. Man gnuggar i händerna så fort det går dåligt för de andra lagen. Och man får självmordstankar när något dåligt händer i den egna klubben. Detta gäller inte bara Djurgårdare.
Så är det. Hur ovuxet det än låter.
Att supporta en klubb är en passion som människor som inte har detta intresse inte förstår. Och det är egentligen ingen idé att förklara den för andra. Man har även den förståelsen för andra lags supportrar trots att man "hatar" dem. Så det är inget konstigt att man möts "över gränserna" på till exempel en arbetsplats eftersom man har den gemensamma passionen för klubben. Och sporten såklart.
I år är det jävligt skönt att vara Djurgårdare måste jag säga! Inte för att vi (eller dom) presterar som gudar. Men vi har inte massa interna strider. Och vi har inte satt oss på några höga hästar som visat sig vara halta och lytta. Att det går åt helvete för gnaget gör mig inte så mycket. Dom var inte så ödmjuka för snart ett år sen. I alla fall inte dom jag känner. Men stackars, stackars bajen. Jag lider verkligen med alla bajensupportrar. Till och med exet.
Faktiskt.
Ville bara säga det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar