2,5 veckor senare...

Jahapp!

Inget jobb ännu. Har blivit kallad på intervju på alla fyra tjänsterna jag sökt. Ett av dom ville jag inte ha när jag väl fick höra om tjänsten. Ett annat gick vidare med två andra. Synd för dom. För det jobbet hade jag kunnat tänka mig faktiskt. Det tredje som på papperet verkar roligast har jag kommit till steg 3. Dom gjorde först ett urval på 15 personer som fick göra ett personlighets- och begåvningstest där dom plockade ut sex kandidater. Fråga mig inte hur jag slank igenom. Därefter var jag på intervju 1 där dom plockade ut ett par. Och på måndag ska jag på intervju 2. På den fjärde tjänsten är jag kallad till intervju 1 om drygt en vecka. Men jag är petig. Tar inte vad som helst. Så jag får se hur det blir.

Sen då?

Just ja. Kärleken...

Jag har inte varit kär på cirka 7 år. Och då var det i en idiot visade det sig ganska fort. Sen dess har jag varit ganska avståndstagande mot killar som visar något intresse. Som tillslut har blivit att jag generellt tycker att män är helt dumma i huvudet. Och det har jag tyckt ganska länge nu.

Det finns en person som har visat sitt intresse till mig ganska länge nu. Men jag har som vanligt varit stenhård. Men han har liksom inte gett upp. Och han har heller inte varit jobbig. Utan mest hållit sig i bakgrunden. Men ändå visat intresse.

Vi dejtade för två veckor sen. Och även på söndan. Och onsdan. Och torsdan. Och fredan. Och lördan. Och söndan. Och måndan. Och tisdan. Och onsdan. Och torsdan...

Det känns ganska bra!

Lite fjärilar. Kanske lite rosa moln. Mycket tankar på honom när vi inte ses. Rysningar vid beröring. Dumflin vid sms...

Typ.

Ska det här året bli det bästa på länge?

Så vad har hänt?

Det är lite svårt att sammanfatta nästan två år i ett blogginlägg. Ganska omöjligt faktiskt. Men några stolpar kan jag sätta ut. Alltid något!

Jag hade en sån tur att jag fick tag i ett nytt boende. Dessutom på Lilla Essingen. Vilket är mitt favoritområde. Med balkong och sjöutsikt. Där fick jag ett 3-årskontrakt. Och i maj har jag bott här i två år. Därför är det snart dags att börja lägga ut lite krokar. Eller i alla fall lägga upp en plan.

Min gamla hyresvärd som kom hem med en hjärntumör är död nu. Han fick ett år av läkaren. Men levde 8 månader längre. Han dog i september 2015. Ännu en skitsak från året som gud glömde.

Jag fick nya arbetsuppgifter på jobbet. Som gjorde att jag slutade söka jobb. Mer ansvar och befogenheter. Och förtroende. Tyvärr har jag fått arbeta i uppförsbacke med underbemanning och långa arbetsdagar. Vilket gjorde att jag fick mindre och mindre fritid. Som i sin tur gjorde att jag sov mig igenom helgerna. Ofta med migrän som en extra krydda.

Jag började träna något så roligt som Nordic Military Training. Absolut den roligaste träningen som jag provat på. Ever. Tyvärr åt jobbet även upp den tiden. Men nu ska jag börja igen har jag bestämt. Bara det blir lite varmare. Träningen är nämligen utomhus. Året runt. Oavsett om det är minus femton grader.

Dottern bor fortfarande ihop med pojkvännen på Söder. I sommar har dom varit ihop i fyra år. Jag kan tycka att det borde bli dags för en liten present till mig. I form av ett mormorsskap. Samtidigt är dom väl lite för unga (25 i år). Men jag hoppas och längtar tills en dag när jag kanske kan få bli en snäll mormor.

Kärlekslivet är fortfarande obefintligt. Jag tror att jag varit singel för länge. Hittar fel hos dom jag träffar och tycker att män är rätt dumma i huvudet. Det sägs att man blir mer kräsen ju längre man är singel. 7 år har gått. Visst är jag kräsen. Eller så har jag råkat krossa en spegel vid något tillfälle. Också.

Det var väl det viktigaste.

2016

Jag hade ett uselt 2015. Alldeles för mycket jobb. Och alldeles för lite fritid. Sommaren var kall och regnig. Och migränen hälsade på flera gånger i månaden. Oftast på helger. Det enda positiva som jag minns just nu var mina 3 resor till bästa väninnan som flyttat till England. När jag var där tankades jag upp med energi så att jag orkade fortsätta lite till.

Innan julledigheten fick jag nog. Och blandade in facket. Sen sökte jag fyra jobb och gick på ledighet. Som jag sov mig igenom. Nu har ansökningstiden gått ut för 3 av tjänsterna jag sökt. Och jag har blivit kallad på intervju på alla. Vilket måste betyda att jag är konkurrenskraftig. Det får mig att nyfiket undra om 2016 blir ett bra år? Hoppas!