torsdag 18 november 2010

Mina bästisar!

Det skrivs lite här och där i bloggar just nu om bästa vänner. Det är något som cirkulerar. Men det är faktiskt inte därför jag ska skriva om mina. Jag ska skriva om dem därför att vi ska träffas imorgon. Dom kommer nämligen hit. Sist bara vi tre umgicks var när vi var i London i april förra året. Vad jag kan minnas. Och det var ju ett tag sen...

Helen

Helen och jag lärde känna varann i början på 90-talet. Hon jobbade på en krog som jag sökte jobb på och som jag sen skulle stanna kvar på i tio år. Hon jobbade den dagen jag gick in och spontansökte jobbet. Och hon gillade mig inte alls.

Men med tiden blev vi vänner. Och vi har varit med om mycket. Vi har festat, gråtit, skrattat, delat hemlisar och gjort en del annat ihop. Hon har varit ett stort stöd för mig när jag har mått dåligt. Och hon har alltid ställt upp.

Helens bästa sida är att hon bjuder på sig själv. Hon är rak och knusslar inte. Man kan alltid lita på henne. Hon är oerhört generös och jag vet att jag alltid är välkommen hem till hennes familj.

Anne-Li














Anne-Li och jag blev också vänner under tiden jag jobbade på krogen där jag lärde känna Helen. Fast lite senare eftersom hon var mammaledig när jag började och när hon kom tillbaka var jag mammaledig. Och när vi väl lärde känna varandra blev vänskapen djup.

Anne-Li och jag har inte festat lika mycket som Helen och jag. Inte på samma sätt i alla fall. Hon och jag har däremot pratat mycket. Extremt mycket. Och vi har delat sorg, glädje, skratt, tårar, erfarenheter, minnen och mycket annat. Under en tid i mitt liv, när Exet lämnade mig (tillfälligt) för en annan kvinna, bodde vi ihop. Och kom ännu närmare varann.

Hennes finaste egenskap är att hon är extremt positiv och peppande. Och generös! Hennes personlighet är nästan min totala motsats. Så vi kompletterar varandra. Och lär av den andre. Hennes dörr står också alltid öppen för mig. Natt som dag.

Båda mina vänner är helt fantastiska och jag älskar dem båda lika mycket. Och jag vet att dom älskar mig. Jag är lyckligt lottad som har dessa ärliga, goda och generösa kvinnor vid min sida! Båda har släppt allt för min skull för att komma till undsättning. Jag skulle göra likadant. Men jag har lyckligtvis inte behövt göra detta eftersom båda har det bra.

Imorgon kommer dom hit! Och jag längtar så!

2 kommentarer:

Anonym sa...

"håller om hårt och länge" <3 <3 <3 <3 = det e hjärtan på fejjan. Längtar till i morn....puuuuus o kraaaaam löv ju

Singel i storstan sa...

Gillar dig också! ;-)