Vänner från förr

Det ringde på min telefon igår. Det var ett nummer jag inte har bland mina kontakter. Så jag svarade inte. Det ringde ännu en gång, men den här gången lämnade personen ett röstmeddelande. Så jag ringde upp och lyssnade på mobilsvaret. Det var en barndomsvän som jag inte har kontakt med längre. Hon har nämligen sagt upp bekantskapen med mig sisådär 3-4 gånger genom åren. Sist var för snart sex år sedan. Några år innan hade hon också sagt upp vår vänskap, men efter något år ringde hon upp mig och låtsades att ingenting hade hänt. Men jag hade ju inte glömt, så jag återtog aldrig någon kontakt. Tills för sex år sedan.

Såg nämligen av en händelse att hon äntligen hade blivit mamma och skrev ett grattis-meddelande. Till svar blev jag anklagad till att mött henne på On Off, sett henne och inte hälsat. Eftersom jag aldrig är på nämnd elektronikkedja så förnekade jag det hela och fick följande till svar: "Jag känner igen dig Singlan! Om det var Lullen vet jag inte, men det var en yngre tjej som gick tillsammans med dig och jag antog att det var din dotter. Det var nu i slutet av februari - jag och min kille var dit för att hämta ut en ny digitalbox. I mina ögon sett, tror jag inte på dig, inte heller litar jag på dig - så för mig får du ha gjort precis som du har velat - mig spelar det ingen roll! Tack så mycket för att du gratulerade mig, men hoppas att du respekterar att jag i fortsättningen inte vill ha något som helst att göra med dig. Du har, under min uppväxttid, varit en sån otrevlig människa - inte bara då, utan senare också. Du är en så kall, bitter och egenkär människa och sånna som dig vill jag inte ha att göra med. Du behöver inte ens svara på det här mailet - för gör du det, så kommer det ändå bara att kastas direkt utan att läsas."

Det som störde mig mest är det som stört mig tidigare, hon låter mig inte bemöta anklagelserna. Hon vill att JAG ska respektera att hon inte vill ha kontakt. Och mitt svar på anklagelserna kommer inte att läsas. Jag blir så förbannad (igen) att jag kokar!

Jag ringde aldrig upp min före detta vän igår. Däremot skrev jag ett låååångt mejl där jag gick igenom de perioder vi haft kontakt och varför vi sedan har tappat kontakten. Från min synvinkel. Vem som egentligen varit kall, bitter och egenkär. Framförallt bitter. För inte är det jag i alla fall. Är inte riktigt den typen... Mest förbannad blir jag på mig själv eftersom jag lägger energi på henne. Nu har hon fått en statusuppdatering på Facebook, ett jävligt långt mejl och ett blogginlägg.

För en stund sen skrev hon ett sms där jag kunde strunta i hennes meddelande från igår eftersom hon var full, dum och sentimental. Så jag gissar att hon läst mejlet. Inte för att jag tror att hon inser hur illa hon betett sig genom åren, men jag har fått ett avslut i alla fall och kan gå vidare med mitt liv.

Fast är det inte lite fräckt att klampa ut och in ur folks liv lite som man vill?