...fram tills nyss. Har varit på strålande humör hela dagen, haft lagom att göra på jobbet, fint väder, träning efter jobbet, inga hungerkänslor och nöjd med utseendet. Sen kom jag hem. Satte på musik, packade upp träningsväskan, gjorde sallad till maten, satte på en tvättmaskin, åt en påse och började laga mat. Idioten som har vilat för att han har satt upp en spegel kommer ner fast han är inte otrevlig för en gångs skull...
Däremot kommer tonåringen ner och gnäller på salladen! Jag börjar förklara att det är nyttig sallad och att det är dressing på broccolin så att det är därför hon tycker att den smakar konstigt, men hon börjar käfta och jag får ett utbrott. Eftersom hon vägrar att be om ursäkt, inte kommer med några bra argument till varför hon exempelvis inte söker sommarjobb, inte hjälper till hemma, bara vill ha men inte ge när det gäller massa saker så kräver jag att få hennes SIM-kort eftersom det är JAG som betalar räkningen och hennes förra var på över 700 spänn! Och inte ens då försöker hon be om ursäkt eller försöka förklara.
De närmaste dagarna ska jag vara stenhård mot henne. Hon ska få klara sig utan mobil, jag tänker inte tvätta hennes kläder, jag ska inte prata med henne i onödan och jag kommer bli galen om jag märker att hon har använt några kläder som är mina. Då kommer jag ta bort internet och försöker hon inte ställa saker till rätta då så tar jag bort teven också. Nu jävlar är jag förbannad!!! Först förstör alkisen min helg och nu ska hon förstöra min strålande måndag. Jag är jävligt trött på att bli behandlad som en dörrmatta från människor runt omkring mig. Vad ger jag för signaler egentligen? NU är det sluttrampat på mig i alla fall...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar