Singlan goes på dejtingsida

Jag har latat mig idag. Välbehövligt. Men det har jag tjatat tillräckligt om. Att jag är vår/vintertrött. Jag har alltså legat i sängen med datorn nästan hela dagen. Och jag känner mig ensam. Alltså ensam som i singel. Så jag gick in på nån sån där dejtingsida.

Jag har aldrig sökt kontakt på det sättet. Och jag har aldrig dejtat någon från internet. Om man inte räknar alla trevliga bloggtjejer dårå. Men idag la jag upp min profil. Och började kolla runt.

Menförihelvete vilka dårar det finns på en sån där sida! Jag har under några timmar fått nakenbilder (flera stycken), snuskiga frågor och blivit kallad för psykotisk. Det sistnämnda blev jag kallad för att jag inte ville ge min Facebookadress. Amenellerhur?

Jag får nog fortsätta att känna mig ensam.

När man är sjuk och singel

Jag känner mig sjukare för varje dag som går. Febern är uppe i nivån så att det gör ont i lederna. Och jag ligger matt och säger aj aj aj för mig själv. Halsen gör så ont att jag inte kan äta fast föda. Men det dricks en del här hemma. Halsontet tillsammans med hostan from hell är ingen bra kombo. Det känns inge skönt när jag hostar. Varken i hals eller lungor.

Till detta så börjar det drickbara i kylen ta slut. Och jag orkar varken klä på mig eller gå ner till affären. Det är såna här dagar som jag verkligen saknar en sambo som tar hand om mig. Och handlar hem saker till kylskåpet. Jag har inte ens en granne som jag kan be.

Stackars, stackars mig!

Ge mig lite kärlek!

Usch. Den här perioden är en riktigt tråkig tid på året. Det är januari. Det är mörkt, grått och trist. Och jag har ingenting särskilt att se fram emot de närmaste månaderna. Förutom en AW nästa fredag.

Men jag behöver mer än så. Jag behöver skratta. Känna mig omtyckt och speciell. Jag behöver bekräftelse. Typ. Får man bara sånt när man har en partner?

Jävligt orättvist i så fall.

Så vem är jag egentligen? (Långt inlägg)

En del som läser den här bloggen känner mig privat. Andra har hängt här ett tag och även träffat mig i verkligheten. Sen finns det dom som bara känner mig via den här bloggen och inte alls har någon aning om mig egentligen. Därför tänkte presentera mig.

Jag är nyss fyllda 42 år. Fast jag känner mig inte så gammal. Jag är nog inte så gammal ens. I psyket alltså. Mitt beteende (som jag ibland inte vill tar ansvar för) pendlar mellan att vara en väldigt klok och mogen individ till nyss fyllda 15. Kanske inte 15, men jävligt ung i alla fall.

Kanske beror mitt ålderspendlande på att jag som tolvåring blev mamma åt min mamma som vid den perioden i mitt liv blev alkoholist. Man kan säga att mina tonår inte bestod av att vara en snäll och skötsam skolflicka. Jag började gå på krogen när jag var 14 och hade jävligt bråttom att bli vuxen. På de flesta plan.

Jag träffade Exet när jag var 18 och efter ett litet uppehåll så blev vi tillsammans på riktigt och skaffade barn. Jag var alltså småbarnsmamma när alla andra hängde på krogen och var galna.

Exet och jag hade ett passionerat förhållande. Höga toppar och djupa dalar. Som med tiden fick fler dalar än toppar. Så efter 18 år drog jag ifrån honom. När jag kom in i min fyrtioårskris. Kände att jag inte längre var den personen jag ville vara. Undrade vad jag ville med resten av mitt liv. Därför började jag blogga. För att skriva av mig all frustration. Och mina funderingar. Men de flesta inläggen från den tiden är borta. Raderade.

Och lika bra är väl det.

Så jag blev singel. I storstan. Eftersom jag flyttade in till stan och började leva mitt liv som jag ville göra. Men eftersom jag levt i ett förhållande och haft ett familjeliv under hela mitt vuxna liv så blev (är) jag lite omogen i mitt beteende.

Många människor tycker att det är underligt att jag är singel. Jag vet inte varför dom tycker det är så konstigt, men jag kan gissa på att det beror på att jag är ganska social, rolig, bjuder på mig själv och inte ser alltför sliten ut. Men jag är inte ute efter att träffa någon. Visst, skulle Mannen dyka upp så skulle jag kanske inte kämpa emot med näbbar och klor. Men jag kollar inte efter en partner. Det står inte "desperat" i pannan om man säger så. Och jag är rädd för att gå in i en relation. Detta beror väl troligtvis på gamla meriter. Men jag tycker också att män är ett komplicerat släkte. Själv har jag väldigt soft inställning. Orkar inte vara sur, tror inte på spel mellan man och kvinna utan vill ha rak kommunikation. Därför orkar jag inte varken spela eller lalla omkring.

Så.

Har man inte något förhållande så blir det en del festande. Det är inte så jävla kul att sitta ensam hemma med en dator (och möjligtvis en teve) dag ut och dag in. Och det finns inte så mycket annat att göra om man är social. Men nackdelen är då att man uppfattas som ganska ytlig. Vilket jag inte är.

Och förutom att umgås med nya bekantskaper, nära och kära så tycker jag om att laga mat, lata mig och ligga sked. Intressen är hälsa (hur nu det går ihop med fest och tjohej), film, musik och nåt som inte undgått någon; Djurgården.

Har jag missat nåt?

Bored!

Det måste vara nåt allvarligt fel på mig. Och jag vet att jag har skrivit det förr. Men hur kommer det sig att jag går och längtar till helgen för att få ta det lugnt och när helgen kommer så är jag rastlös? Jag kan inte vara frisk nånstans.

Så här sitter jag nu. Hemma. Utan att ha bestämt med nån. För jag skulle ju bara ta't easy och samla krafterna. Det här är baksidan med singellivet.

Faktiskt.

Skål då!

Att jag inte har några champagneglas spelar inte så stor roll ikväll. Vinglas duger finfint.

Morgonmejl

När jag kom till jobbet idag hade receptionisten mejlat om att det finns lediga massagetider. Måndagsmassören är han som tog mig till himlen förra veckan. Så jag har en dejt med honom klockan 14 idag.

Jag har alltså sovit tillsammans med en som är bra på att laga mat. Har dejt med massören klockan 14. Nu väntar jag på att killen som är bra på datorer ska dyka upp. För att hitta dessa kvaliteter hos en och samma man verkar inte va så lätt.

Fast starten på den här veckan ska jag inte klaga på...

Dåligt med bloggande

Jag har varit dålig på att blogga idag. Men Tonåringen har haft min dator eftersom hon är hos mig oplanerat och inte har sin med sig.

Så jag blev rastlös. Är typ beroende av datorn. Därför åkte jag ut till södra förorten istället. Har jag tur så får jag ligga sked inatt.

Kan behöva det efter den här helgen.

Ömsom vin, ömsom vatten...

Den här veckan är vatten. Har en sjukt tråkig vecka. Är astrött på mornarna, jobbar som en dåre på jobbet och åker sen hem där jag tillbringar kvällen framför datorn. Inget fel i det. Egentligen. Men en dag i veckan borde man väl kunna hitta på nåt?

Fast jag orkar inte ta tag i det själv.

Jag behöver nog kärlek tror jag. Nån som jag träffar typ två-tre gånger i veckan. En vardag och så på helgen. Då skulle veckorna få lite guldkant tror jag.

Kanske borde banta lite så att nån vill ha mig dårå. Lagom till nästa höst.

Ingen rolig dag

Den här dagen har varit skittråkig.

Eller.

Hela den här helgen har varit skit. Därför är jag deppig. Ligga sjuk är inte min favoritsyssla. Dessutom har telefonen varit spöklikt tyst. Ett sms och ett samtal på hela helgen! Och självklart var inget från honom. Såklart.

Så nu går jag och lägger mig.

Hoppas att jag vaknar till en bättre dag imorgon...

En perfekt dag!

Jag mår oförskämt bra! Sitter mest och ler fånigt. Så jag bjuder på en låt istället.



Nu stänger jag av hjärnan... Man ska inte analysera sönder saker.

Redan söndag?

Igår var jag en riktig slacker. En tvätt och en disk satte jag på. Sen tog jag det lugnt. Behövde det efter en kaosvecka.

Idag skulle jag putsa fönster och grejer. Men jag fick besök sent igårkväll. Som fortfarande är kvar. Så jag skiter i att göra nytta.

Mysigare så.

Jag behöver en man!!!

Fy fan vad jag blir trött på mig själv ibland! Jag är så förbannat dålig på att fixa saker som har med att sätta upp, laga eller lyfta tungt. Jag är helt jävla handikappad. Och inte fan blir det bättre av att jag inte har några verktyg. Eller tillräckligt med pengar. Det skulle vara så otroligt skönt att bara lyfta på luren och betala för att få skiten fixad.

Just nu är temat vatten.

AC'n som köptes för ett år sen har börjat läcka. Så fort jag sätter på den och den går i tio minuter så börjar den läcka. Och jag har skruvat upp den och kollat. Men inte fan fattar jag nåt för det. Om det går på garantin? Inte fan vet jag! För jag orkar inte ta den på axeln och åka dit ändå.

Nästa problem är det där jävla skitbadkaret! Duschslangen läcker. Nåt annat jävla skit läcker. Blandaren jävlas. Det är fan fatten överallt så fort man ska ta ett kvällsbad. Eller en dusch för den delen. Och nej, jag har inga pengar! Så jag försöker fixa själv. Men det går åt helvete!

Jag orkar inte längre!!!

Längtan

För det mesta trivs jag med att vara singel. Mina sista år med Exet var ju inte guld och gröna skogar precis. Så jag har blivit mättad. Orkar inte med tjafs liksom.

Men fan vad skönt att komma hem till ett dukat bord efter jobbet det skulle va! Och ett dammsuget golv. Jag hatar fan att dammsuga. Mest av allt.

Därför gör jag det imorgon...