Att inte få kärlek och närhet...

Jag har under mer än ett års tid varit svältfödd på kärlek och närhet, framförallt kärlek. Detta är ingenting jag lidit av förut eftersom jag inte haft problem inom detta område tidigare i mitt liv. Men nu är det tydligen meningen att jag inte ska få mer av det bästa som finns och jag känner mig totalt värdelös! Jag är en känslomänniska och jag måste ha vissa ingredienser i mitt liv för att mina känslor ska leva. Jag måste känna mig älskad, behövd, uppskattad, respekterad med mera för att orka med min vardag. Jag måste få kramar, kyssar, pussar, gos och sex för att må bra. Men ändå har livet bestämt att jag inte ska ha det, varför?

Jag försöker att vara en god människa genom att vara rak och ärlig, sköta mitt jobb, ha ett socialt liv, vara snäll och betala räkningar i tid men jag får ingenting tillbaka! Hur ska jag orka med alla plikter när jag inte har ett par starka armar att krypa in i som kan ge mig energi och kraft? Hur ska jag orka vara den starka människan när ingen vill trösta mig när jag är ledsen? Någon som kramar om mig, pussar mig i håret och säger att allt kommer att ordna sig? Hur ska jag orka vara glad när ingenting gör mig glad i själen?

Ingen tycker att jag är tillräckligt värd att satsa på. KK kan man ju va, men att lära känna henne på djupet och älska henne går inte. Hon är inte tillräckligt bra för det! Hon som är så stark behöver ingen som tar hand om henne, hon klarar sig själv. Hon är snäll och rolig men inte tillräckligt bra för att älskas... Fan jag orkar inte höra alla möjliga ursäkter till varför jag inte är värd någon. Jag har lust att bara skrika ut att jag mår skitdåligt och jag behöver beröring! Men jag tror ändå inte att någon skulle lyssna och bry sig faktiskt.

Jag vet inte ens hur jag ska ta mig ur dessa tankar. De kommer alltid till mig på kvällarna när jag ligger i sängen och funderar på saker och ting. Alltid när jag ska sova. Då ska dom spöka för mig så att jag gråter mig till sömns. Och inte finns det någon som tröstar och säger att allt kommer att bli bra...

Bakfull söndag...

Det var match igen igår. Vaknade utan nervositet trots att matchen egentligen betydde hur mycket som helst om man går med gulddrömmar. Det var också viktigt att vi inte bara vann med 1-0 eftersom Göteborg ligger på samma poäng som DIF fast med bättre målskillnad. Därför är vi tvungna att vinna med 2 mål mer än Göteborg i varje match för att gå förbi... Typ.

Hur som helst så vaknade jag på strålande humör trots att regnet öste ner. Åkte in till Östra och tog två öl som uppvärmning och sen bar det i väg till Stadion. Det hade slutat regna och jag kunde stå på min favoritplats som inte ligger under tak, massor av platser fanns det också! Efter några minuter hade Arneng nickat in ett mål och efter en halvtimme så har även Jonson gjort en balja! Med fem minuter kvar av första halvlek kan jag slappna av och styr stegen mot medlemstältet för att tjacka en bira och vad händer? Jo Johannesson gör självmål och helt plötsligt ska man bli nagelbitare!

I andra halvlek har nervositeten tagit över mig och fotbollen är återigen något som jag ifrågarsätter mig själv varför jag utsätter mig för. Men helt plötsligt nickar Jones in 3-1 och tio minuter senare så står det 4-1 efter 14-miljonersbrassen gjort ett ryck! Återigen är man lycklig och tacksam över att man skaffat sig detta intresse! TACK DJURGÅRN FÖR ATT NI LEVERERAR!!!

Efter matchen var det grillfest i medlemstältet vilket blev en total flopp! Tyvärr! Drack inte ens upp ölen som ingick utan drog till Östra istället. Där var det också astråkigt så jag stack till Londoner där det var ett jävla drag istället. Träffade bland annat Leo och fick iallafall ett snack med honom vilket känns bra. När Londoner stängde stack vi till Annakhan som verkligen är ett schysst ställe enligt min smak. Har varit där några gånger och har bara positiva erfarenheter... När dom stängde tog jag nattbussen hem och stupade i säng.

Och när jag vaknade i dag mådde jag förvånansvärt bra! Jag ÄLSKAR att vara så där lagom bakis som alla normala människor är, inte ligga och skaka, spy, bada, skaka, spy, bada... Men så har det inte varit idag. Har legat i sängen hela dan och läst allt om Djurgårdsmatchen, läst mina favoritbloggar och bara myst! Det finns bara någonting som saknas och det är lite närhet. Men ensam är stark sägs det!

Gnaget spelar mot GAIS just nu och det står 0-0 efter en halvlek. Ajk tycker ju att dom spelar en sån glänsande och rolig fotboll, men när jag läser Aftonbladet Zoom's referat så står det: "Halvtid. En ganska så tråkig första halvlek är slut, det är Gais som fått matchen dit de ville med ett lågt tempo och mycket spel på mitten. AIK håller bollen mer och Gais spelar ett samlat försvarsspel. Men AIK måste komma till fler och bättre anfall om man vill ha tre poäng med sig härifrån idag." RÅTTPACK!

It's been a while...

Snart en vecka sedan jag skrev... Detta beror på en del saker. Varför jag inte skrev i måndagskväll och på tisdan var för att jag var så jävla lack för att inte Djurgårn kunde vinna mot usla Trelleborg. Detta gjorde att jag blev fullkomligt skitfull på måndagen och mådde skitdåligt på jobbet dan efter. Och ALLT för att somliga inte har vinnarmentalitet.

Onsdagen var helt sjukt hysterisk på jobbet och därefter var det myndighetskväll... Kom hem vid 22:30 och stöp i säng. Torsdagen var ännu mer hysterisk på jobbe, jobbade över till halvsju. När jag kom hem åt jag, kollade Idol, badade och somnade... När jag vaknade på fredan var jag helt sänkt! Frös som en galning och hade skitont i halsen. Så det var bara att stanna hemma i sängen och vara sjuk. Men mellan 7 och 10 så ringde telefonen fan oavbrutet! Det var Uniflex, chefen, IT-killen, Uniflex, Uniflex och därefter ringde min vikarie varje kvart! Helt sjukt att man inte kan vara hemma och vara sjuk i fred! Hur som helst så har jag varit tvärsjuk fredag och lördag. Men imorse när jag vaknade mådde jag bra igen! Och tur var väl det, det är derby imorgon. Århundrades viktigaste derby! I alla fall för oss nu levande gnagare och Djurgårdare. DIF leder serien med 35 poäng och råttorna ligger trea med 34... Mittemellan ligger Elfsborg på 34. Boråsarna spelar mot Bajen. Och vinner gnaget imorgon så ber jag till alla möjliga gudar att Elfsborg också vinner så att inte pestsmittarna från Norrland leder serien. MEN MEST AV ALLT ÖNSKAR JAG ATT MITT KÄRA DJURGÅRN VINNER MOT PACKET IMORGON! Om ett dygn har en halvlek nästan gått... Och mina nerver börjar svikta...

Please!!!!

Det är eftermiddag nu och klockan tickar och tackar sig framåt mot matchen ikväll. Resultaten igår och i lördags gick Djurgårdens väg så nu är jag nervös och har fått för mig att det kommer att gå åt pipan ikväll... Men det sista som lämnar människan är hoppet och jag tänker inte ge upp förrän slutsignalen ljuder. Om jag nu måste ge upp! Dagens bön är: Snälla ödet, gud om du nu finns, spelare i Djurgårdens A-lag: Se till att DIF vinner tre poäng ikväll mot Trelleborgs IF!!! Helst vill jag att vi vinner med 6 eller 7-0 så att vi tystar smittbärarna från Solna, men bara vi VINNER!!!

Jag har även haft lönesamtal idag. Har aldrig haft det tidigare och jag har ingen aning om hur det gick. Det enda jag vet är att jag satt och "skröt" om hur duktig jag är och hur min chef tyckte att jag var bättre än vad jag ville påskina! DET är ju positivt. Hon hade ingenting att klaga på och hon tyckte att jag sköter mitt arbete på bästa sätt! Men som jag vet så är det den delen av min självkänsla som inte saknas, jag vet att jag är bäst i min genre. Samtidigt så vet jag även att jag redan tjänar ganska bra, därför har jag svårt att tro på löneförhöjning. Svaret kommer om över en månad! Hatar att vänta!

Jag tror att jag fick veta varför "någon" inte velat träffa mig... Fick veta att han inte vill ljuga hemma och är det där kruxet ligger så förstår jag. Var han tvungen att vänta i över en månad på att säga det? Men det blir ju svårt att träffas om man inte vill ljuga. Samtidigt som jag också ogillar att ljuga och brukar oftast tala sanning, men jag lämnar lite utanför. Man behöver inte berätta ALLT! Hur som helst så verkar det inte vara mig det är fel på. Och för mitt ego så är det bättre. Tyvärr så måste jag ju inse att jag kanske inte kommer att kunna dejta honom då, men that's the story of my life...

Nu ska jag fortsätta vara nervös!

Irriterande

Varje helg är jag förpassad till tvättstugan i fyra timmar. Detta beror på att vårat ena badrum har haft vattenskada och vi är nu inne på fjärde månaden utan detta badrum. Detta innebär att tvättmaskinen är urkopplad och jag måste ha tvättstugan, oftast på söndagar mellan 14-18. Egentligen är det helt okej med tvättis eftersom allt blir rent och allt luktar godare när man kommer från tvättstugan än när det hänger här och där i lägenheten för att torka, men det som stör mig är att jag en vecka i förväg måste bestämma mig för att just den här dagen just den här tiden måste jag planera in att tvätta.

Idag har jag mycket tvätt eftersom jag bytt sängkläder... Byter sängkläder varannan vecka och handdukarna varje vecka. Plus att det var lite annat som kräver en extra maskin. Totalt har jag tio maskiner som jag lägger i högar och planerar mycket noggrant i vilken ordning allt ska tvättas så att jag hinner med allt. Så kommer jag till tvättstugan och på ena maskinen står det "Trasig". Vaddå trasig?!? Detta felanmäldes i torsdags och fortfarande har inte felet åtgärdats!!! Detta innebär att jag inte kommer att få allt rent och helt plötsligt måste jag prioritera min tvätt!!! Inga handdukar kommer att tvättas, inga lakan... Hur viktig är den vita maskinen? Jag måste ju absolut tvätta de båda svarta maskinerna, den ena tar 45 minuter och den andra 30... Så där håller jag på nu och prioriterar smutsig tvätt. Jag är också medveten om att jag kommer ha jävligt mycket att göra i tvättstugan nästa vecka.

Ensam hemma!

Jag är helt ensam hemma! Förutom katten dårå men hon ligger ändå bara och sover. Jag spelar musik högt som fan, epilerar benen, sjunger för full hals, njuter, mår bra... Tänk om jag alltid fick vara ensam, vilket underbart liv jag skulle ha då! Inte helt ensam, Cassi skulle ju vara med förstås men hon räknas inte. Hon är ju mitt allt.

Det spelas fotboll just nu. Två av våra konkurrenter om guldet spelar mot varandra och det står 2-2 på övertid. Låt det sluta så! Då hamnar Elfsborg på samma poäng som DIF fast med en match mer spelad och Göteborg på en poäng mindre än Djurgårn. Elfsborg går förbi oss med målskillnad men om vi vinner på måndag så leder vi med tre pinnar! Imorgon spelar råttorna mot Halmstad och jag hoppas på oavgjort även där eller på Halmstadsvinst. Det är tätt uppe i toppen just nu. Det är ungefär sex lag som kan vinna guldet men Djurgårn har fördel. Låt dem också ha nerverna!

Arbetsveckan snart slut!

Jippiiiii! Tycker de flesta. Det tyckte jag också för ett halvår sen men nu får jag ångest vid den här tiden på fredagar. Man ska vara så glad, åka hem till "familjen" och ha det mysigt... Eller så ska man ut med kompisar på lite after work... Har man ett riktigt bra liv så kanske man ska ut på romantisk middag med en nyfunnen kärlek. Men det gäller inte mig. Jag ska hem till helgterrorn. Ett mörkt hem där man smyger och tassar för att inte göra någon på bråkhumör. Detta gör ju att fredagar faktiskt inte längre är bästa dagen på veckan. Synd, eftersom jag älskade att göra något kul på fredagar förut. Och jag skulle fortfarande vilja tycka det från hjärtat, men nu spelar jag bara med i alla andras glädje.

På måndag är det i alla fall fotboll! Något att glädjas åt...

Klumpiga jag...

Jaha! Då har man återigen gjort bort sig på grund av att man aldrig kan hålla käften. Egentligen inget konstigt, frågade en person varför han säger att han vill träffas när han inte vill det innerst inne. Han sa att det inte alls va så, men allvarligt, vill man verkligen träffa någon om man inte hittar en enda lucka på en månad?!? Är det inte lite skitsnack då? Och det egentliga svaret på min fråga blev tystnad... Så nu är chansen noll att jag får en dejt. Men jag tror att jag mår bättre av det än att gå att ha ett litet uns hopp varje dag. Jag mår inte bra av att bli besviken hela tiden.

Lite synd bara... Hade velat lära känna honom...

Haft fullt upp...

Igår var alla tjejer på avdelningen hemma hos David och hade tjejmiddag! Det var fördrink och snittar med basilikacreme, förrätt, varmrätt, efterrätt och kaffe! Vi satt ner hela kvällen och David passade upp på oss! Me like! Det händer ju i princip aldrig att jag bara sitter ner och blir serverad... Kom hem vid 23-tiden så inte blev det sent heller!

Idag har jag nog haft min stressigaste dag på jobbet faktiskt! Nog för att jag visste att det skulle bli en hektisk dag, men det tillkom ännu mer och en stund då allt hände samtidigt; telefonen ringer, mobilen ringer, besökare som ska till olika mottagare i receptionen, kaffe och smörgåsar som ska kokas och dukas fram till två olika gäng, bud... Då satte jag mig ner och sa, ni får ursäkta men det är lite mycket just nu, och så skrattade jag. Och alla förstod och var jättetrevliga! Kul!

Mr goodlooking sa att vi måste ha en dejt snart. Jag kontrade med att han har sagt det i exakt en månad nu... Det var faktiskt den 13:e augusti vi träffades. Jag vet faktiskt inte vad han är ute efter eftersom han aldrig vill träffas, men han tar upp det. Varför egentligen? Kan det inte bara rinna ut i sanden istället för att låta mig ha humörsvängningar? För han vågar ju inte säga som det är har jag märkt. Men vissa människor är konflikträdda, jag kan inte kräva att alla ska bete sig som jag gör med att vara raka och ärliga. Det skulle ju vara intressant om det hände mig nån gång!

Nu ska jag åka hem och dö, för idag är jag faktiskt utarbetad!

Det börjar inte bra...

Jaha. Då har informationen om utredningen varit och klart är att ungefär 50 personer kommer att bli av med sina jobb. Det var första hinten...

Vad händer?

Klockan 15 idag ska vår generaldirektör informera om vad som händer i utredningen av myndigheten. Orkar inte med något negativt! Den som lever får se.

Okej dag

Det märks att skolorna har dragit igång på riktigt nu. Massor av telefonsamtal, massor av besökare, massor av matbeställningar till seminarier och möten samt massor av fix och tricks. Till detta så ska jag även att hinna med att rensa upp i växelsystemet eftersom vår föredetta IT-ansvarige har lämnat allt i ett virrvarr, uppdatera hänvisningssystemet, kontera och attestera fakturor och uppdatera konsultpärmen. Jag lär ju iallafall inte dö av att jag är uttråkad på arbetstid. Synd bara att mitt privatliv inte är lika spännande.

Satt och chattade på msn med en person tidigare idag. Efter en stund så märker jag att jag har berättat alldeles för mycket om mitt inre och jag har lite ångest för att det bara rann ur mig. Jag har ingen lust att skrämma iväg folk för att jag har det jobbigt hemma och med mitt liv just nu. Men hänt är hänt och han har inte skrivit något mer heller. Det känns som att jag inte borde lägga ner särskilt mycket energi på detta men eftersom jag gärna trycker ner mig själv "these days" och inte är värd nåt annat än skit så känns det värre... Inte att han inte har skrivit, utan mer att ingen orkar lyssna på mig.

Back to work!

Seminarium idag

Idag har jag varit på seminarium hela dan. Och inte vilket seminarium som helst, utan konflikthantering! Det om något passar ju mitt privatliv just nu. Fick en del uppslag som är alldeles försent för i det förhållande jag lever i nu men om jag någon gång har lyckan att finna någon annan så ska jag anamma en del... Det jag tog med mig mest av dagen är att man måste hjälpa sig själv innan man kan hjälpa andra som de säger under säkerhetsgenomgången på flygplan.

Jag kan inte hela tiden tänka på andra och deras behov innan mina egna täcks. Detta ska jag förklara för min käre sambo när nästa diskussion om att jag vill härifrån kommer. Även detta att man inte kan omge sig med människor som arbetar emot det man själv vill åstadkomma som till exempel att få en bättre självkänsla när man nästan dagligen får höra hur värdelös man är...

Det var ett mycket bra seminarium för mig privat, men för mitt yrke så fanns det inte så mycket nytt att lära. Men min livserfarenhet i krogbranschen och framförallt mina tio år på Monte Carlo har lärt mig mycket. Nu ska jag laga mat, sen ska jag börja "plugga" lite konflikthantering!

Nån med ångest..

...och idag är det inte jag! Nu har han druckit upp alkoholen han handlade i fredags och igår och då brukar ångesten komma krypande. Samma mönster varje gång! Jag får inte vara i fred utan han kommer upp och vill bli kompis med mig. Men jag är trött på det där mönstret! I fredags och i går var jag inte vatten värd, jag fick inte röra något i kylskåpet och idag ska vi helt plötsligt åka och köpa ny dator! Vilket pucko han är!

Nu dammsuger han, har fyllt en diskmaskin och skurat kattlådan... Då känner han sig duktig och kan släppa ångesten och glömma bort hur han har betett sig i helgen. Att han har gjort så att två andra människor mår dåligt ska glömmas bort och allt ska vara som vanligt. Kan inte en psykolog sätta en diagnos på hans beteende?!? Nån blandning mellan psykopat, borderline och narcissist? För vi vet ju att allt som hänt i helgen är mitt fel, det är ju jag som gör honom så arg! Och gör man honom arg så får han göra vad han vill...

Nu ska jag börja förbereda för tvättstugan. Det är ganska fantastiskt att dessa fyra-fem timmar som jag lägger ner där inte räknas som nåt som jag gör i hemmet. Ibland har jag lust att bara skita i det, men då blir ju heller inte mina kläder tvättade och då får jag också lida.

Bored...

Klockan är snart halv nio en lördag och jag har fortfarande inte gått upp ur sängen. Andra bullar var det vid den här tiden förra lördan och jag lovar mig själv att från och med nu ska jag aldrig hamna i den här situationen om jag inte själv vill ligga och glo en hel dag. Han har gjort sitt sista misstag och hädanefter lever jag totalt efter mina egna önskemål.

Jag har haft datorn med mig i sängen hela dan så jag har tittat på gamla avsnitt från teve som jag inte sett tidigare, driftigt va? Nu ska jag faktiskt förflytta mig till teven eftersom Sverige-Danmark börjar strax och då har ytterligare 2 timmar gått! Telefonen har varit tvärtyst idag förutom Johan (kompis) som undrade om vi skulle kolla matchen på pub. Vi skulle höras senare men varken han eller jag har hört av oss. För min del eftersom jag är så förslappad på grund av depression. Jag måste verkligen få lite innehåll i mitt liv nu! Jag måste få någonting att leva för, något att se fram emot och något att sysselsätta mig med...

Heja Sverige!

Ångestlördag

Klockan är snart 12 och jag ligger fortfarande i sängen... Planerar att ligga här hela dan eftersom min jävla telefon är tvärtyst. Ingen vill hitta på nåt med mig längre och jag känner mig helt värdelös! Snart ska väl min så kallade sambo komma upp hit och tjafsa också, jag orkar inte det! Kan inte nån rädda mig från det här eller är jag dömd att leva så här? Det är fan fotboll ikväll och jag är bortglömd! Jag tror jag ska gråta en skvätt...

Intuition

Jag måste lita på min intuition mer! Hela kroppen skrek NEJ när jag var på på väg hem efter jobbet. Jag skulle inte åkt hem... Jag har inte fått nån mat i magen eftersom jag inte får äta det han köpt hem och jag är en telefon fattigare. Han har gått igenom min telefonbok och kollat upp på Eniro. Sen säger han att JAG bråkar för att jag blir förbannad på det han gör!?! Fan vad jag vill härifrån! Ännu en helg åt helvete...

Det här med kontroll, del 1

För några år sedan var jag en riktig kontrollmänniska. Jag skulle ha kontroll över allt som fanns i mitt liv; barn, pojkvän, jobb, fester, högtider, ja allt! Jag var till och med lite stolt över att ha sån kontroll över det mesta och ansåg att det var ett typiskt skorpiondrag...

Sen kom den dagen då min kontroll blev en last för mig. Jag kände på mig att min sambo var otrogen och jag började kontrollera ännu mer, jag gick igenom hans mobil gång på gång och till slut fick jag allt bekräftat: Han hade träffat en annan. Mitt jag föll ner i det djupaste hål man någonsin kan föreställa sig fast ännu djupare, han lämnade mig med räkningar och dyr hyra och mitt liv raserade totalt på en vecka. Han var den enda killen som jag varit ihop med i hela min vuxna ålder, hur skulle jag klara mig?

Som tur var så hade en av mina bästa kompisar en bostadssituation som gjorde att hon kunde flytta hem till mig och från det djupaste hålet kunde jag sakta men säkert börja kravla mig upp igen. Min sambo ångrade sig ganska snabbt men nu hade jag ju andra som bodde i mitt hem. Men vi började ändå dejta igen ganska snart och han skaffade sig en lägenhet väldigt fort.

Vart jag ville komma med det här inlägget var att när jag mådde som sämst och inte ens duschade och klädde på mig om dagarna så svor jag för mig själv att jag ALDRIG mer skulle ha kontroll! Jag lovade mig själv att aldrig tycka att kontroll är något positivt och någon gång i mars 2004 (årtalet osäkert, kan va 2003) så släppte jag all kontroll. Förutom på jobbet.

Fortsättning följer...

På väg hem...

Ångesten börjar krypa fram när jag sitter här på bussen som ska ta mig hem. Jag vill inte! Jag vill ha nån att träffa som jag är kär i! Jag vill se fram emot att få hångla, va galen och ha sex med nån som jag är kär i och som är kär i mig. Inte nån att lova evig kärlek till utan bara lyckligt kär. Nån att träffa några gånger i veckan som gör det värt att gå upp till jobbet varje morgon. Nån som gör mig glad och får mig att lysa upp och må bra. Vad är det för fel på mig egentligen? Inte berättar någon heller, så man har ingen chans att ändra på sig. Fan vad mitt liv suger! Jag är den största losern som finns!

Veckan som gått...

Skön vinst i måndags, var även på strålande humör från jag klev upp till jag gick och la mig. I tisdags var det tvärtom, grinig från jag vaknade till jag somnade. Resten av veckan har varit ganska dyster. Jag har varit halvkrasslig och jag har haft asmycket att göra på jobbet. När jag kommit hem har det ätits, tittats på Idol, badats och i säng. Tror jag har somnat före 22 varje dag.

Idag är det fredag och jag tror att jag ska softa hela helgen. Det känns så just nu i alla fall, men vem vet, det är ju bara fredagmorgon... Fast å andra sidan så blev det lite mycket förra veckan så jag borde egentligen vara lugn i flera månader, men det vet man ju hur det brukar sluta.

Måste jobba vidare.

Mycket!

Det är lite bloggande för mig i dessa dagar, har massor att göra på jobbet och jag håller på att bli sjuk så jag orkar inte sitta vid datorn på kvällarna.

Janne är en av mina bästa kompisar och han gnäller om att jag inte skriver nånting om honom på min blogg, därför gör jag det nu. Janne är singel men skulle behöva någon att krama nu när det blir höst. Han har en söt liten son som kan charma vem som helst! Så, om du känner för att krama Janne så hör av dig till mig!

Annars... Djurgårn är fortfarande serieledare! Detta innebär att dom är det bästa laget.

Shit!

Jag säger FUCK för att jag är lack! Du du du du du du du Hata DFG!

Helsingborg-DIF=1-4!!!

Tack Djurgårn för att ni visar styrka en sådan kväll som denna! Jag älskar er allihopa! Synd bara att vraken inte kan spela fotboll... Men DIF är just nu serieledare! En kille på Forum 1891 har räknat ut att om vi vinner resterande matcher med 4-1 kommer vi att vinna guld! Nu ska jag sova sött!

Nöjd!

Hello!

Eftersom jag är mästare på att gnälla när jag inte mår så bra så måste jag ju skriva när allt är toppen också känner jag. Idag är en sån dag! Jag är på skojhumör, glad och tillfredsställd! Ingenting särskilt har hänt jag mår bara perfekt! Idag ska ingen få mig ur balans minsann...

Fotboll ikväll. Helsingborg-DIF. Djurgårn MÅSTE vinna känns det som, annars är vi rökta. Det är även derby mellan vraken och råttorna och jag har aldrig varit så grönvit förut. Tyvärr så verkar solnatattarna vara ruggigt starka just nu så dom kommer säkert att vinna. Men dom ska veta att förutom bajarna så hoppas alla blåränder på söderslöddret ikväll. Så låt oss se bajen ha 13 spelare idag, spelarna, fansen och djurgårdarna!

Trött...

Fan vad trevligt det var igår! En riktigt lyckad kväll som jag sent ska glömma! Vi träffades klockan 19:45 på Fridhemsplan och gick till nåt ställe på Norr Mälarstrand och tog en öl. Vet inte vad stället hette men det var ett riktigt schysst sommarställe. Det var en stor flotte eller vad man ska säga med bar och utlandsstämning. Dit måste jag gå nästa sommar. När vi druckit upp så gick vi till restaurangen som låg på en båt. Det var också ett schysst ställe. Dom hade också en flotte utanför båten med utlandsstämning. Jag käkade hummer och vi satt och babblade till stället stängde vid 24-tiden. Då åkte vi till Nordic star och fortsatte och när dom stängde så hamnade vi på The Lab. Det blev alltså skitsent men tack för en perfekt kväll!

Idag är jag seg och ordentligt trött! Men vad gör det, jag skulle kunna varit ordentligt risig idag och ändå tyckt att det var värt det!

Puss och kram!

Saturdaymorning...

Det är knallblå himmel, solen lyser men jag vet att det är skitkallt ute. Hösten verkar vara här för att stanna. Trist om nån frågar mig eftersom sommaren kom väldigt sent...

Idag har jag tvättstugan och ikväll en dejt. Svårt att kombinera dessa eftersom man lätt blir lite småsvettig i tvättis och jag måste börja göra mig iordning innan den är slut. Jag kanske får agera arbetsledare och delegera ut arbetet den sista timmen. Men enligt min erfarenhet så gissar jag på lite katastrof om jag gör det. Typ ovikta kläder, allt torktumlat och krympt...

Förresten... God morgon denna ljuvligt lugna och strålande morgon! Nu ska jag göra en brakfrukost till mig och Cassi.