I natt var jag nära på att dö! Jag blev knivhuggen och låg och förblödde i nåns armar... Precis när jag skulle dö så ringde klockan och det var väl tur det kanske. Men hela dagen har varit deppig sen dess.
Jag har ingen lust att jobba, allt känns trist. Det enda jag tänker på är en ny lägenhet och det verkar vara stört omöjligt att kunna hyra en lägenhet som ligger i närheten av stan. Alla ska tjäna pengar och ta sjukt höga hyror eller sälja lägenheter till fantasisummor! Tänk att jag aldrig kan få lugn och ro i mitt liv! Nu kommer jag förmodligen att flytta ihop med exet bara för att ha tak över huvet som inte rånar mig. Istället kommer jag bli som en fånge där jag ska redogöra allt jag gör, må dåligt och gömma telefoner, dagböcker och annat för att inte bli kontrollerad.
FY FAAN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar