Jag ligger fortfarande i sängläge. Ont i hela kroppen. Halsen brinner och huvet dunkar. Det är riktigt synd om mig. Faktiskt.
Det värsta är att det är tomt i kylskåpet. Så jag måste ta mig till affären. För ni ska inte tro att min inneboende är hemma när jag behöver honom. Som typ nu.
Det är såna här dagar man skulle behöva en pojkvän som tog hand om en. Någon som handlar, lagar mat, ser till att man får i sig vätska... Det är inte dom här dagarna som ensam är stark kan jag säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar