tisdag 13 oktober 2009

Att vara ickerökare

Om fem timmar har jag varit ickerökare i två dygn. Utan hjälpmedel vill jag meddela. Varken tuggummi, inhalator eller något annat.

Så jag luktar gott numera. Tror jag. Eller... hoppas.

Fast det är ju inte lätt som en plätt. Även om man fick det intrycket när man läste boken "Äntligen ickerökare". Och idag är värre än igår. Frågan är hur morgondagen blir? Om den blir värre än idag eller bättre. Det vet man inte förrän imorgon.

För er som inte känner mig personligen vill jag berätta för att det här är stort för mig. Och det är inte enkelt. Jag har nästan, förutom med något avbrott, rökt i 30 år. Typ 29 eller nåt. Vill inte ens tänka på hur ung jag var när jag började tvinga mig själv att röka halsbloss.

Jag har nästan alltid njutit av mina cigaretter. Jag lider inte av rökhosta eller andra rökrelaterade biverkningar förutom dålig kondition och såna saker. Så jag har väl inte varit sådär jätteintresserad av att sluta röka tidigare i mitt liv. Tills jag började träna för tio månader sedan. Eftersom jag inte orkar så mycket pga att jag röker.

Så nu har jag slutat röka. Och jag har snart varit nikotinfri i två hela dygn. Alltså lyssna! TVÅ dygn. Men det är inte lätt!

2 kommentarer:

MonasUniversum sa...

Fyfan vad du är duktig! Jag har ju själv varit rökare så jag vet hur stort det är!

Fortsätt så nu!

Singel i storstan sa...

Men det är inte enkelt!