Skickade ett mess till en vän imorse där jag frågade om allt var bra osv. Fick svar i form av ett samtal där jag fick lögn efter lögn berättad för mig! Jag vet nu bestämt att vännen inte är en vän, inte ens nån man har kontakt med. Därför lägger jag även ner det näst bästa att vara vän med honom. Hädanefter får han helt enkelt vara en människa jag hälsar på och chitchattar med om jag skulle stöta på personen någonstans. Den chansen är så minimal att jag förmodligen aldrig mer kommer se min föredetta vän.
Skitsamma. Han har inte gett mig någonting positivt sen jag fick kontakt med honom ändå. Dåligt självförtroende, tårar, analyser och annat jobbigt är vad jag fått. Hade det uppvägts av intima stunder, skratt, kärlek och mys så hade jag kanske haft svårare att ta mig därifrån. På över ett år har jag lärt mig (trots att jag hoppats på annat) att det är en ryggradslös, konflikträdd, strategisk människa som inte har ens en liten känsla för mig även fast han vill påskina något annat.
Om man tycker om en person väldigt mycket och vet att denna människa fyller år samma dag som en konsert som man ska gå på är... glömmer man då bort dennes födelsedag? Helst när man pratat med den som fyller år om att man ska gå på konserten tillsammans? Ännu en gång så påminns jag om hur mycket jag hatar människor som ljuger!!! Jag tror (nästan vet) att det är det värsta jag vet! Tror den personen som ljuger för mig att jag är utvecklingsstörd och går på alla lögner eller har dom ingen uppfattning om verkligheten? Det är nåt jag undrat över länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar