Idag klockan halvtio ska jag ha utvecklingssamtal med chefen. Har bara haft utvecklingssamtal en gång tidigare i mitt arbetsliv. Det var för ca två år sen. Då hade jag jobbat nästan ett år inom staten. Och pratade så bra att jag fick 1500 kronor i löneförhöjning. Sen lades myndigheten ner.
Innan dess arbetade jag på Proffice. I sex och ett fuckingjävla halvt år. Hur jag kunde stå ut så länge är för mig en fråga. Jag hade inte ett enda utvecklingssamtal under dessa år. Inte nån bra personalpolitik där inte.
Och före det jobbade jag i restaurangbranschen. Där ska man vara tacksam över att man har ett jobb. Så där var inte heller utvecklingssamtal aktuellt.
Men nu jobbar jag som sagt inom Staten. Där bryr man sig om sin personal. Och jag har fått ett häfte med frågor som vi ska prata om. Typ 30. Och på princip alla frågor svarar jag strålande, bra eller positivt. Har liksom ingenting att klaga på. Sen så har jag ju världens bästa chef också! Det var hon som var min chef på gamla myndigheten också.
Fast den här gången kommer jag inte få lika stor löneförhöjning. Det funkar inte så på den här myndigheten. Även fast den är nystartad. Men jag bryr mig inte. Jag gillar mitt jobb så in i helvete! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar