Tonåringen...

Tonåringen blev vuxen i somras. 18 alltså. Man skulle kunna tro att hon blev 14. På riktigt. För hon håller på att bryter sig loss . Från mig. Och jag som skrytit (skrutit?) så mycket om att vi har så bra kontakt. Och relation. Men allt detta håller på att raseras. Nu!?! När mor och dotter egentligen ska få bättre kontakt igen.

Hon har varit hos sin pappa en månad nu. Egentligen borde vi längta efter varandra nu. Men hon är direkt otrevlig mot mig. Hela tiden. Förutom när hon vill ha nånting. Hade hon varit i puberteten hade jag förstått. Men nu är jag bara ledsen...

Men det är hennes val. Jag orkar inte ställa upp hela tiden när jag bara får skit. Och hon är vuxen nu. Så jag har inga hårdhandskar att ta till. Hon bor ju inte ens hos mig just nu. Och frågan är om hon kommer att göra det något mer. Jag verkar inte ligga på topplistan hos henne precis. Och hon säger inte ens vad som irriterar henne. Och då kan jag inte göra så mycket.

Mer än att gå omkring och må dåligt och vara ledsen.