Jag mår bra!

Jag har ju träffat mina bästisar nu under semestern. Vi ses inte så ofta men vi vet ändå var vi har varandra så det är inte nödvändigt att ses hela tiden. Dom har ju småbarn båda två och inrutade liv. Jag har ju varit där själv så jag har inga problem med det.

Båda har oberoende av varandra sagt att de verkligen märker att jag mår bra. Att jag är tillfreds med livet och mig själv. Och ingen av dom har sett mig må så bra som jag gör just nu. Så jag har tänkt lite på det där.

Ja jag mår bra! Jag har mina extra kilon men jag tycker om min kropp i alla fall. Och det har jag nog inte gjort sen innan jag blev gravid. Jag har blivit äldre och fått rynkor och slappare hy men jag är nöjd med mitt utseende ändå. Jag bor inte längre med en människa som hela tiden talar om för mig hur värdelös jag är på det mesta. Därför märker jag att jag klarar mig alldeles utmärkt själv. Det är en boost för självförtroendet.

Jag gör bara saker som jag själv vill. Ingen bestämmer över mig längre. Och ingen börjar bråka med mig för att jag ska gå på fotboll. Ingen har sönder mina ägodelar bara för att jag går ut med mina vänner. Ingen får mig att må dåligt när jag är på väg hem från jobbet för att hemmet är som ett fängelse. Jag älskar mitt hem numera. Ingen kallar mig elaka saker. Ja, listan kan göras hur lång som helst.

Så det är ju inte konstigt att jag mår som en drottning egentligen. Och jag njuter. Så förbannat mycket! Men det gör jag för att jag varit på andra sidan. Hade jag inte varit där hade jag förmodligen inte uppskattat att vara här och nu.

Det är sånt man ska tänka på när man stöter på små problem i sin vardag. Då blir dom inte så jobbiga.