Under en ganska lång tid har jag vid massor av tillfällen undrat vad kärlek är. Anledningen till detta är att min partner kallar mig kränkande saker, gör saker som jag ogillar starkt trots att han vet det, går igenom min mobil, läser mina dagböcker, övervakar vilka internetsajter jag besöker, har negativa synpunkter på hur jag lever mitt vuxna liv och att jag gör det mesta fel. Han drar ur proppen till datorrummet eller stänger av datorn när tycker att jag inte ska sitta där, kommer med sura kommentarer när jag ska ut med mina vänner, förföljer mig med massor av sms och telefonsamtal när jag väl är ute med mina vänner, och han har vid väldigt många tillfällen förstört mina personliga tillhörigheter såsom kläder, smink, dagböcker etc. Men han älskar mig. Säger han.
Är det verkligen kärlek när man tycker att föremålet för kärleken är en jävla hora som aldrig gör nånting rätt och som inte går att lita på? Är det ren och vacker kärlek när man missunnar den man hyser kärlek till ett socialt och meningsfullt liv?
Alla har olika syn på vad kärlek är och jag har kommit underfund med att det finns lika många definitioner som det finns människor, även om många har samma syn på vad kärlek är. Det finns inget rätt eller fel svar på frågan "Vad är kärlek" men om man slår upp ordet i Svenska Akademiens ordbok så betyder ordet kärlek: "en stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet." Detta är ganska intetsägande när det gäller hur min definition på kärlek är, men vem är jag att slå Svenska Akademien på näsan?
När man träffar en partner så underlättar det en hel del om man har samma syn på vad kärlek är även fast man inte har samma definition. Vissa tycker att kärlek är när man blir kär i en annan persons inre, andra i det yttre och så vidare. När man är ung och kanske träffar sin första riktiga partner i livet tror jag att man kanske inte har ställt sig frågan "Vad är kärlek" på fullt allvar. Man kanske inte ens vet att andra ser på kärleken på ett annorlunda sätt än man själv. Som ung har man ju en tendens att tro att man ska leva lyckliga i alla sina dagar utan att ens förstå varför vissa skiljer sig och andra faktiskt lever "lyckliga" i alla sina dagar. Så var det med mig och min partner.
Vi var ganska unga när vi träffades och vi var stenkära. Vi var tillsammans hela tiden förutom när vi jobbade. Efter drygt två månader blev jag med barn och tillvaron svajade till för ett ögonblick men vi bestämde oss för att bli en familj. Under graviditeten mognade jag rejält och efter att fått ögonkontakt med den lilla varelsen som växt inne i mig så började min syn och definition på kärlek att förändras. Tyvärr så hängde inte min partner med i samma spår och nu sitter jag här 17 år senare och inser att det han kallar kärlek är inte samma sak som vad jag kallar kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar