tisdag 9 oktober 2007

Två dagar senare...

Det är inte lätt att åka på bortaresor jämt. Är man inte ledig dagen efter man har vunnit på bortaplan så är det risk för att den dagen blir väldigt jobbig. Så var gårdagen för mig. Söndagen gick över till måndag innan jag insåg att det är dags att ta sig hem till sängen och jag fick väl kanske 3 timmars sömn. På dessa tre timmar skulle kroppen förbränna massa öl som druckits vilket den självklart inte hann med. Detta ledde till att jag under dagen mådde uselt på mitt arbete och jag var tvungen att gå och lägga mig på lunchen för att över huvud taget orka med. Men jag har mått sämre och varit tröttare så jag tröstade mig med det.

När jag äntligen kom hem var sambon på bajenfotboll och dottern gått och lagt sig, så jag tog bara några mackor till middag, la mig i badet och tog det lugnt. Därefter la jag mig i sängen med datorn och bara slösurfade. Var ju tvungen att läsa allt om Djurgårdsmatchen och lite annat. Reseklubbsansvarige ringde mig under dagen och förklarade att vår buss hade varit så stökig att bussbolaget inte vill ha något mer med JK att göra! Och jag fattar ingenting! 2 busshammare saknades (vilket har hänt massor av gånger), en kille körde upp huvudet genom takluckan (vilket inte var så smart men jag kan ju för fan inte gå och binda fast människorna på bussen) och vi kom drygt en timme senare till Stockholm pga att vi hämtade folk på häktet. Det sistnämnda kanske inte heller var så smart av mig, men jag tycker inte att man ska bli nekad fler bussresor för detta. Jag menar, hade busschauffören ingen käft att öppna? Det var väl trots allt han som körde? Vi får väl höra en fortsättning på detta hoppas jag. Hur som helst så vill JK inte att jag är bussvärd på fler bussar och det är väl okej. Jag sa tidigare innan matchen just att resorna har blivit mycket tråkigare för det är så mycket förhållningsregler... Och jag har haft 20-30 bussar och aldrig haft några problem tidigare. Men det är upp till nya JK, jag är övertygad om att de kommer tappa medlemmar när de håller på så här.

Sambon är väldigt labil till humöret i dessa dagar när min flytt börjar dra ihop sig. Ena stunden glad, nästa arg och lite senare ledsen... Jag tror inte att det finns någon som fattar hur skönt jag tycker att det ska bli att flytta. Mina närmaste verkar ha så fullt upp att de knappt har hört att jag ska flytta. Men jag får skylla mig själv också eftersom jag inte varit så uppåt det senaste året. Men lite sorg känner jag i hjärtat.

Inga kommentarer: