Fredag

Fredag idag... Helst skulle jag vilja tillbringa helgen med en karl som tar mig med storm och som väcker min passion som legat vilande alldeles för länge. Jag börjar längta rejält efter någon att slösa underbar tid på.
Tyvärr ser inte min helg ut på det sättet utan ikväll lär det väl bli Idol framför teven alldeles ensam. Lördagen går väl åt till städning och tvättning, förhoppningsvis även lite tid till mitt välmående. Och söndan blir väl bara en slappardag. Möjligtvis byter jag dagarna och slappar på lördan och städar på söndan, kan ju bestämma alldeles själv eftersom jag är alldeles ensam.

I går var en helvetesdag! Han var låg, jag var låg och jag satt och var nära till gråt i princip hela dagen. När jag kom hem slet jag av mig kläderna, åt ett par mackor, badade och gick och la mig och grät. Jag grät för att han är upptagen och inte vill ha mig, jag grät för att jag behöver kärlek från någon som JAG vill ha, jag grät för att jag inte har några pengar, jag grät för att Cassi mår dåligt, jag grät för att jag är tjock, ful och äcklig... Ja, jag grät för det mesta. Tillslut somnade jag med tårar över hela kudden.

Idag mådde jag lite bättre när jag vaknade, men jag känner mig väldigt ensam. Det är ingen som är intresserad av att höra om min vakna tid, ingen som vill krama mig och försöka få mig att må bra, absolut INGEN som bryr sig om jag sitter och gråter en hel kväll. Hur som helst så tog jag mig till jobbet med ett hopp att kanske Han kunde muntra upp mig men han är inte ens online idag. Jag MÅSTE ta av mig offerkoftan och börja jobba med mig själv, det här funkar inte. Bara för att jag har haft ett förhållande i 17 år så innebär det ju inte att jag kan vänja mig av vid att dela mitt liv med någon. Hårdhandskar fram!

Hösttrött

Har inte skrivit på några dagar... Dels för att jag haft att göra på jobbet, dels för att jag varit supertrött. Det är inte mycket som lyser upp min tillvaro just nu och då blir det extra märkbart att det är höst, mörkt och trist. Mina dagar är i princip likadana; klockan ringer, jag snoozar, upp, duscha, frukost, sminka, klä på sig, till jobbet, jobba, prata med han på MSN så att man blir frustrerad, lunch, jobba, sluta, handla, hem, laga mat, äta, surfa lite, bada och sova. Ingenting annat. Den enda ljuspunkten nu är faktiskt när jag får msn'a lite med Han, men allvarligt, vilken frisk människa ser fram emot lite msn som enda höjdpunkt?!? Då har man inte höga krav på sin tillvaro.

Han var förresten inte online igår. Inte ringde han eller sms'ade heller. Han kanske har blivit sjuk eller nåt, men det är ensamt de dagar jag inte hör något från honom över huvud taget. Då blir det helt mörkt, inte ens en liten tändsticka att lysa upp med. Men jag orkar inte sitta och deppa, ingen mår bättre av det, framför allt inte jag! Jag måste helt enkelt inse att jag egentligen inte betyder särskilt mycket för honom eftersom han inte verkar sakna mig. Jag tror att han kanske säger mer än vad han egentligen tycker, tänker och känner... Men skitsamma, jag får fylla mina arbetsdagar med mer jobb så jag inte har tid att sitta och längta efter honom helt enkelt. Jag kan inte utsätta mig själv för all smärta och jag måste någon gång inse att jag är mer värdefull än att trampas på...

Äntligen lön!

Det har varit en lång helg utan pengar, men huvudsaken är att jag haft cigg ändå. Måndag idag, en hel vecka framför sig och jag har ingenting att se fram emot. Jag behöver lite fritidsintressen även under fotbollens offseason. Får ta tag i arbetet med min självkänsla, men jag är så trött när jag kommer hem på kvällarna att jag inte orkar...

ARG!

Det finns ingen som är så arg som jag är just nu! Jag är så arg att jag skulle kunna slå sönder hela lägenheten, men det tänker jag inte göra. Mitt ex har rotat igenom hela internet och hittat mitt "Space" och har läst igenom varenda blogginlägg! Det spelar liksom ingen roll om jag flyttar eller försvinner från jordens yta, han går igenom allt metodiskt för att tillslut hitta nånting som han kan läsa! Han har redan gått igenom mina gamla dagböcker som jag lämnat kvar där, gått igenom gamla foton som jag har i min minneslåda och nu har han sökt igenom internet så han kan läsa vad som händer i mitt liv! FAN TA DIG!!!!!!!!!

Just nu skulle jag verkligen behöva nåns trygga famn att krypa upp i. För nu är jag arg och rädd. Rädd för att inte kunna få ha ett privatliv från den där jävla psykopaten som absolut inte kan släppa taget om mig. Han står säkert och spionerar utanför mitt fönster på kvällarna för att ha koll på om jag får några herrbesök eller inte. Jävla psykstörda idiot! Jag är rädd för att bli ett offer som alla andra kvinnor man läser om där exet mördar, kastar syra eller nåt annat helt sjukt.

Städdag

Idag ska Cassi åka till pappa. Hon har varit här i en och en halv vecka så det är väl inget konstigt med det egentligen, men det kommer att bli en låååång och ensam kväll. Det enda som är skönt med att hon åker är att det inte blir så stökigt. Därför ska jag städa, städa och städa idag så att det är fint här tills nästa gång hon kommer. Då kommer jag inte känna mig så ensam. I kväll ska jag SPA'a lite så att jag känner mig fin inför veckan också, då kommer jag inte heller känna mig så ensam. Men sen när det är dags att att lägga sig... då kommer jag vara alldeles ensam!

Som vanligt går jag omkring och tänker på Han. Undrar om jag någonsin kommer att få se denna vackra människa igen? Funderar på varför livet är så förbannat jobbigt att leva och vad meningen är med att jag inte kan få honom? Jag fantiserar och drömmer om honom så fort jag inte är sysselsatt av någonting. Ganska ofta med andra ord. Vad är meningen med att vara olyckligt kär? Nästan alla i min närhet har ett bra liv med kärlek och lycka, varför ska jag gå omkring i ett vakum och vara kär i nån som jag aldrig kommer att få? Kunde jag inte bara få gå omkring och vara singel och vara nöjd så? Det var ju liksom det som var meningen när jag separerade från min sambo. Jag vet inte om ödet tror att jag kommer gå tillbaka till mitt ex bara för att jag inte kan få någon annan, men det är nåt som är riktigt säkert: ALDRIG! Jag har äntligen tagit mig ur det mest destruktiva förhållandet som fanns på jorden så jag kommer never ever gå tillbaka till honom. Hur jävla olyckligt kär jag än kommer bli.

Nej, jag får gå omkring och se bra ut och inget mer. Jag är så trött på att höra att jag är snygg och så vidare när ingen ändå verkar tycka att min insida är ett dugg vacker. Jag försöker att vara en god människa som gör rätt för mig i alla avseenden men detta är ingenting som någon verkar tycka om. Kanske ska man vara ett stort ego som bara tänker på sig själv... Det kanske kommer nu när min självkänsla är på väg uppåt, vad vet jag? Eller så är jag helt enkelt inte en fin människa på insidan. Får börja analysera min personlighet tror jag minsann.

Migrän

Har haft migrän exakt hela dan! Ingen bandy, ingen hockey eller ingen städning. Bara försöka sova bort huvudvärken... Vaknade vid 19-tiden av att jag äntligen mådde bättre. Fick lite mat i oss och sen var det teve för resten av kvällen. Tv4 Film har kört Alla helgons blodiga natt 1, 4 och 5.

Han skrev ett litet mess nu på kvällen! Det måste ju betyda att han tänker lite på mig i alla fall. Själv tänker jag på honom mest hela tiden. Tänker på gårdagens lilla träff och hur fin han är. Skulle vilja ha honom här och bara ligga och krama honom hela natten. Och då menar jag bara krama! Men nu är det inte så och det är dags att lägga sig i en tom kall säng alldeles ensam istället.

Antiklimax!

Ja, det kunde man ju satsat pengar på! Strax innan jag ska kliva av på Centralen ringer Han och säger att hans tåg är jätteförsenat. Ingen fara tänker jag, jag kan stå i flera timmar och vänta på honom om det skulle vara så. Det var de goda nyheterna. De dåliga var att vi bara skulle ses i fem minuter pga massa strul. FAN! Jag kände på mig att det inte skulle bli nån fika... Hur som helst så stog jag och väntade i 20 minuter för att bara få se honom. Om det var värt? ABSOLUT! Han är verkligen vacker och jag nästan dog när jag såg honom. Vi stod och pratade en stund, sen var han tvungen att sticka... That's the story of my life.

Nu sitter jag här och är grinfärdig! När får jag se honom igen? Om fyra månader? Eller aldrig skulle jag gissa på. Jag förstår inte varför just jag ska fastna för en människa som är ouppnåelig för mig. Jag fattar ärligt sagt inte vad meningen är med att jag stöter på en människa som har funnits i mitt hjärta i hundra år om det ändå inte är meningen att jag ska få vara med honom! Är det meningen att jag ska bli en bitter ragata som hatar allt och alla? I don't get it!!!

2 timmar kvar...

Jaha! Då har jag jobbat på som sjutton och har inget mer att göra. Tittar på klockan och inser att det bara är 2 timmar kvar till jag ska träffa Han! Tror jag. Jag börjar få för mig att återbud snart kommer, men jag har inte hört något ännu... I magen har jag fjärilar som flyger omkring som om det vore storm och jag känner på mig att jag kommer få tunghäfta och inte säga ett ljud! Eller så kommer jag att babbla på om ingenting och göra bort mig som vanligt. Sen kommer jag gå omkring på små moln hela helgen tills jag nästa vecka är blockad för att jag gjort bort mig! Vaddå? Är jag pessimistisk? Näää!?!

Jag tror jag svimmar!

JAG ska träffa HAN idag efter jobbet!!! Hur ska jag kunna koncentrera mig resten av dan? Nog för att vi bara ska ses en snabbis, men JAG SKA TRÄFFA HONOM!!!!! Nu ska jag jobba järnet så att tiden går snabbt!!!

Äntligeen Freeeedaaaag!!!

Den här veckan har varit lång, trist och händelselös. Kanske inte måndan då men resten har varit skittråkig! I kväll blir det nog lugnt såvida ingen ringer och har något kul att komma med. I morgon är det både bandy och hockey men jag vet inte om jag ska gå med tanke på att jag inte får min lön förrns på måndag. Dessutom måste jag städa! När Cassi är hos mig så blir det stökigare, hårigare och smutsigare...

För övrigt så är jag lite låg. Det är grått väder nästan varje dag, jag får inte tillräckligt med sömn och jag känner mig väldigt ensam stundvis. Jag skulle behöva en karl som höll om mig lite då och då. Inte en pojkvän, inte ännu i alla fall, men en människa som kramar om mig och snusar på mig ibland. Tyvärr kommer det bli svårt för mig att hitta honom med tanke på att jag inte gör annat än jobbar, handlar och är hemma.

God morgon själv!

Ibland undrar jag hur vissa människor fungerar?!? Varje morgon sitter jag i receptionen och säger "God morgon" till alla anställda som går förbi med ett leende. Idag var jag lite sen så jag ringde till DataPeter och frågade om han kunde flytta över växeln till Kalix och det gjorde han. Klockan 8:37 klev jag innanför dörrarna här och vår finska administratör står i receptionen och är HELT hysterisk! Hon skriker: DÄR ÄR DU JU!!! på sin finlandssvenska när jag öppnar dörren. Hon fortsätter med ett: VAR HAR DU VAARIIT??? Det visar sig att det som gör henne så hysterisk är att en kille från kaffemaskinsbolaget ska rengöra kaffemaskinerna och behöver ett passerkort för att komma till de olika våningarna. Han börjar på vårt plan så jag förstår inte ens hysterin? Är det inte bättre att ringa mig och fråga om jag är på väg? hur Men alla är inte lika stresståliga som moi och det förstår jag, men för fan! Man måste tänka på hur man bemöter andra människor!

Detta började jag skriva för en halvtimme sen, det är lite rörigt nu. Mitt dåliga humör har bytts ut eftersom jag två samtal i rad fick höra att jag är världens gulligaste samt att hela Växjöenheten tycker att jag alltid är glad och trevlig och aldrig tycker att någonting är problematiskt! Sånt är alltid kul att höra! Och inte blir det tråkigare av att man numera tjänar ganska bra med pengar! Man känner att saker och ting är meningsfulla då.

Sverige vann igår... Tur för dom det! Det är ganska kul och se skillnaden på spel mellan lördagsmatchen och igår. Det var i princip samma lag som spelade, men ack sån skillnad på spel! I går spelade dom stundtals riktigt bra och man skulle kunna gissa på medalj i EM. Men i lördags kändes det som att de inte ens skulle kunna gå vidare från gruppspel. Hur som helst så är sommarens EM räddat och man behöver inte ha abstinens när Allsvenskan har uppehåll.

Fotboll ikväll

Viktig match ikväll! Om Sverige inte tar poäng ikväll så blir det inget EM i sommar. Det skulle vara riktigt surt med tanke på att Sverige spelat bra de flesta kvalmatcherna förutom nu i slutet.

Så kvällen blir framför teven. Sändingen börjar om en timme och matchen om två... Innan dess ska jag göra mat, sätta på mig myskläder och softa.

Affirmation...

Behöver det just nu känner jag...

Jag är värdefull, jag duger precis som jag är! Jag är stolt över och tycker om att vara mig själv. Jag är värdefull, jag duger precis som jag är! Jag är stolt över och tycker om att vara mig själv. Jag är värdefull, jag duger precis som jag är! Jag är stolt över och tycker om att vara mig själv. Jag är värdefull, jag duger precis som jag är! Jag är stolt över och tycker om att vara mig själv. Jag är värdefull, jag duger precis som jag är! Jag är stolt över och tycker om att vara mig själv.

Känns det bättre? Inte ett dugg!

Present!

Den här fick jag alldeles nyss för att jag alltid är så glad och alltid fixar och donar åt de anställda! Inte för att jag behöver en bulle, man blir ju inte smalare direkt... Men det var en sån fin gest så jag äter upp den ändå!

Dags att byta bank?

Sedan jag gick på gymnasiet och jobbade extra på Donken så har jag varit kund hos SEB. Mycket var väl för att min farbror jobbade där men jag har också alltid varit mycket nöjd med SEB. Exempelvis så var dom bland de första att ha kvällsöppet mig veterligen. Sen började dom att ha öppet till 18:00 varje dag vid Sergels torg. Dessutom öppnade dom minst en helt automatisk bank där man kunde sätta in pengar, sätta in mynt och självklart hämta ut pengar i olika maskiner. Denna "bank" hade öppet dygnet runt och det passade mig utmärkt på den tiden jag jobbade natt. Idag fick jag erfara att SEB har tagit ett steg tillbaka och jag funderar starkt på att byta bank.

Det började med att Cassi fyllde 16 år i juli. Om man fyller 16 det tredje kvartalet så går barnbidraget över till studiebidrag från och med oktober. Ingen större skillnad trodde jag när jag började läsa informationen från CSN, men det var det. Hädanefter får man pengarna den sista bankdagen varje månad. Så nu är det slut att kunna låna därifrån de månader som det är skralt innan lön, typ efter semester och i januari. Dessutom får ungdomarna bara ett halvt studiebidrag i december pga lov och inget alls under sommaren. Vad jag har förstått så får man BARNBIDRAG för att få lite hjälp med ekonomin, men när ungarna börjar kosta PENGAR i diverse märkeskläder och vill bestämma själva vad de ska ha på sig, DÅ ska man dra NER på bidraget?!?!?! Skitsamma! När CSN tar över och betalar ut studiebidrag så ska ni inte tro att mitt bankkonto som jag haft för inbetalning av barnbidraget överförs till CSN utan den 31 när pengarna skulle ha kommit börjar man undra varför det är tomt på kontot. Då måste man läsa det informationsbladet som är finstilt. Och på en rad står det att man måste kontakta Swedbank om man är kund i en annan bank. Sagt och gjort, i torsdags letade jag först reda på en Swedbank som hade öppet till 18 och som turligt nog låg på Fridhemsplan. När jag slutat jobba så åkte jag dit och anmälde att jag har ett konto i en annan bank och då fick jag informationen att studiebidraget som betalats ut den 31 oktober förmodligen hade skickats ut med utbetalningskort.

Eftersom jag hatar hutlösa avgifter så VÄGRAR jag att betala den där uttagsavgiften som Posten, förlåt Svensk Kassaservice, tar ut så jag går in på SEB's hemsida för att kolla vilket kvällsöppna kontor som är närmast mig.
Nummer 1: På SEB's hemsida kan man inte söka kontor, det måste man göra på eniro.
Nummer 2: När man går in på eniro så står inte bankens öppettider så man måste alltså belasta SEB's växel med att ringa och fråga efter öppettiderna på ett specifikt bankkontor.

Telefonist: Välkommen till SEB
Jag: Hej, jag skulle vilja veta när kontoret på S:t Eriksgatan stänger?
Telefonist: Hm... då ska vi se.... Öppet 9-15 alla dagar.
Jag: Inte ens kvällsöppet nån dag i veckan?
Telefonist: Nej, tyvärr.
Jag: Vad är det för öppettider på Karlbergsvägen då?
Telefonist: 9-15... ingen dag kvällsöppet...
Jag: Är det bara SEB vid Sergels torg som har öppet till 18 av alla kontor?
Telefonist: Nej, dom stäner 17 varje dag, förr var det 18...
Jag: Var i Stockholm hittar jag ett kontor som är öppet efter klockan 17 då?
Telefonist: Det ser tyvärr mörkt ut i Stockholmstrakten....
Jag: Så om man har ett jobb så får man inte göra några bankärenden?
Telefonist: Nej, tyvärr!

Behöver jag säga att jag blev märkbart irriterad? Så vi som har arbeten där det krävs att vi är mellan vissa tider är inte välkomna som kunder hos SEB! Därför kan jag säga att jag nu tänker kolla runt efter andra alternativ. Och jag hoppas FETT att jag vinner pengar som jag inte tänker sätta in där!

Trist...

Det funkar inte att msn'a Han idag! Det gick inte på eftermiddan igår heller... Nog för att jag får mycket gjort här men jag är ganska effektiv annars också. Så jobbigt att se att han är online men inte kunna kommunicera. Fast det är klart, jag ska ju försöka "glömma" honom så det kanske är lika bra att vi inte kan prata. Nu är det lunchdags.

Ingen lust...

Idag är det en sån där skittisdag som jag hatar. Fattade inte ens att jag somnat förrän klockan ringde och den hade ringt länge innan jag ens hörde den. Cassi var på uruselt humör vilket fördes över på mig, hon sa inte ens hejdå när hon gick. Svårt att tro att detta är bara några timmar efter jag somnade med ett leende...

Så, vad händer idag? Som vanligt ingenting. Jobba, lunch, jobba, handla, laga mat, äta, bada, ta bort smink, tvångsglo på tv eftersom datorn med internetuppkoppling är upptagen och sen i säng... Däremellan så kommer nån in i mina tankar och spökar.

I morse spelade dom Kylie Minouge's gamla slagdänga, här är texten:

I just can't get you out of my head Boy your loving is all I think about. I just can't get you out of my head. Boy it's more than i dare to think about. Every night, every day. Just to be there in your arms. Won't you stay? Won't you lay? Stay forever and ever and ever and ever...

I don't belive it!

För ungefär en månad sen hade jag lönesamtal med chefen. Jag har aldrig tidigare haft lönesamtal men jag satt där och sa vad jag gör på jobbet och så. Tilläggas bör väl kanske att jag började här i årsskiftet och höjde redan då lönen med 3.500 kronor. När vi diskuterade lön innan jag började så fick jag mer än vad chefen sa från början men mindre än vad jag sa. Däremot så hade jag saftat på rejält och var därför jättenöjd med slutbudet.

Idag kom chefen och frågade om vi kunde ha ett avslutande lönesamtal om 20 minuter och det var okej för mig. Jag kommer inte ihåg riktigt exakt vad hon sa, men det var nåt om nyckelperson, jag sköter mitt jobb utmärkt och hon vill verkligen ha kvar mig tills vi stänger. Hon talade om för mig att jag redan har en marknadsmässigt bra lön och det är jag medveten om... När hon hade pratat klart så sa hon i alla fall att hon har bestämt sig att höja min lön med... 1500 kronor från den 1 oktober!!!!! Vafan!!!! På tio ynka månader har jag höjt min lön med 5000 spänn!!!!!! Jag får ju nästan ut vad jag tjänade innan skatt förut!

Det bästa är att löneförhöjningen betalas ut retroaktivt den 21 december! The best månad att betala ut retroaktivt på! Från att tro att den här dagen skulle bli en katastrofdag så har den blivit en lyckodag! Han sa inte upp bekantskapen med mig trots mailet och detta lönelyft! Hur ska den här dagen sluta?

Beautiful day!

Det är ju en alldeles underbar dag idag! Solen skiner och träden står alldeles nakna... Kände mig tvungen att ta en promenad på lunchen och rensa tankarna, HÄRLIGT! Nu är jag tillbaka och ska jobba på.

Nya tag!

Han har skrivit! Han vill inte bryta kontakten så nu är det upp till mig att sluta drömma och bli a good friend.

Det kommer att bli svårt och tungt men det måste gå. Jag ska ge det lite tid så blir det nog bra. Håll tummarna!

Måndag morgon...

Jaha! Då var det ny vecka dårå. Har rätt mycket att göra på jobbet och idag kommer förmodligen att bli en helvetesdag där jag ska ha på mig gladmasken trots att jag helst vill dra täcket över huvudet och bara gråta hela dan.

Cassi har ockuperat badrummet så jag sitter här och lyssnar på radio och funderar på hur somliga kommer att reagera. Skit samma, efteråt kommer det säkert kännas rätt eftersom jag handlat efter mitt hjärta. Hoppas att dagen blir uthärdlig i alla fall...

Att lägga korten på bordet...

Jag har just skickat iväg ett mail till Han och förklarat hur jag känner för honom och att jag tänker på honom oavbrutet. Antagligen gör detta mail att jag aldrig mer kommer att höra ifrån honom och det gör så ont i mig att tårarna rinner okontrollerat. Men det spelar ingen roll! Jag är den jag är och jag kan inte gå omkring och spela ett spel där jag låtsas vara helt oberörd när hela kroppen gör uppror.

Jag skrev ungefär hur jag känner men att jag är helt införstådd i att han inte har samma känslor och att jag vet att han är upptagen. Därför lovade jag att aldrig mer tjata om dejt eller flirta med honom om han fortfarande vill ha kontakt. Skillnaden med att ha sagt hur jag känner och inte ha gjort det är att han nu vet hur jag känner för honom och kommer därför inte uppmuntra mig med att hoppas på dejter eller så. Detta kommer i sin tur leda till att jag inte kommer att få någon näring till mina känslor och till slut övergår det till vänskap förhoppningsvis. Men det är om han fortfarande vill ha kontakt med mig. I mailet ber jag honom att blocka mig på msn om han tar avstånd till mig så jag kommer märka ganska snart vilket han har valt. Om han inte kommer att logga in imorgon så vet jag hans val och jag kommer säkert ångra mig tusen gånger om och jag kommer att vara helt förkrossad! Men jag var tvungen att spela spelet på mitt sätt för annars kommer jag bara att trycka ner mig själv och må ännu sämre i längden...

Det kommer att bli en lång kväll och natt innan jag får svaret.

Jag behöver hjälp här!

Varför kan ingenting fungera smärtfritt?!? Skruvade upp skrivbordet i sovrummet och skulle fixa till datorn så att Cassi och jag har en varsin när hon är här. Strömsladd till datorn fanns, sändare till trådlösa tangentbordet och musen hittade jag, skärmen + tillhörande strömsladd men inte sladden mellan skärmen och datorn! Som tur är så var det samma sladd som jag har mellan datorn och teven så jag snodde den! MEN när det är dags att stoppa i internetsladden så visade det sig att modemet enbart har EN utgång!!! Hur är det möjligt? Nu måste jag säkert betala en femhundring för nån typ av grenkontakt för sladdarna...

HAN ringde alldeles nyss när jag satt och skrev här! Jag blev alldeles varm och glad! Började fnittra som nån jävla retard och fick inte fram ett enda vettigt ord, hur pinsam kan man va? Egentligen ville jag säga att jag tänker på honom och att varenda del av kroppen skriker efter att få vara nära honom, men det vågar jag inte. Det känns som att jag medverkar i en film typ Törnfåglarna där jag kommer att få vara olyckligt kär i denna människa i resten av mitt liv och det gör så himla ont! Men vem har sagt att livet ska vara lätt att leva? Det är bara det att vissa får allt serverat medan andra inte har det lika lätt...

I drömmens värld

Ibland känner jag mig väldigt ensam och det enda jag vill är att ligga i någon som jag älskar's famn och känna trygghet och harmoni. Nu ser ju inte mitt liv ut så och har inte gjort på flera år, därför verkar det som att det visar sig i drömmens värld istället.

I natt var jag världens lyckligaste som hade det där perfekta förhållandet som jag kommer att jobba järnet för om jag någon gång hittar en person som är värd min kärlek (och jag hans). I natt var det ju självklart Han som var föremålet och vi hade en perfekt relation där ingen svartsjuka, kontroll eller maktkamp existerade! Vi bara älskade varandra villkorslöst och var måna om varandra... Helt plötsligt vaknar jag av att alla böcker (typ 25-30 st) som står på en ostadig hylla brakar i golvet med en rejäl smäll. Välkommen till verkligheten Jeanette! Här ska du inte fantisera och drömma lyckliga drömmar, kom ner på jorden där de sura äpplena finns och inse att du aldrig kommer att få honom eller någon annan!

Not my day...

Som jag trodde så gick Sverige inte vidare till EM ikväll! Danmark ledde med 0-1 mot Nordirland men vek ner sig och torskade med 2-1 istället. Sverige ska vi inte tala om! Det finns verkligen något som jag verkligen HATAR när det gäller fotboll och det är bakåtpassar!!! Hela Svenska landslaget passade bakåt utom möjligtvis Isaksson. Nog för att Spanien är väldigt duktiga på att passa men de är inte särskilt bra i backlinjen, tror man att Sverige utnyttjade det? ICKE! Att spela defensiv fotboll mot Spanien är väl kanske inte så konstigt, men att inte ens kunna kontra ordentligt utan att tappa bollen gör mig galen!

Nu spelar Sverige sin sista EM-kvalmatch mot Lettland på onsdag och det kommer att vara sån press på spelarna att jag är tveksam om det kommer att gå vägen... Tar vi inte minst en poäng mot dom så är det kört! I alla fall genom direktkvalificering. Jag vet inte det finns fler chanser, typ de två bästa treorna eller nåt men jag hoppas att jag har en bättre dag på onsdag än idag. Nu går jag och lägger mig och raderar den här skitdagen!

Ingenting går min väg!

Vad är det som händer egentligen? Ingenting som jag gör blir som jag vill. Bilden här har tagit X antal minuter att ladda ner, det fanns inget gott på Ica att handla så nu gör jag en chansning som jag ska äta, jag har laddat lite musik men nu funkar inte sidan och JAG KAN INTE SLUTA ATT GRUBBLA PÅ NÅGON! Jag blir galen snart!

Ikväll är det Spanien-Sverige och jag kan ge mig fan att det går åt helvete för Sverige + att Danmark inte tar poäng mot Nordirland så att vi måste vänta till Lettlandsmatchen för att se om det blir nåt jävla EM i sommar. Jag är verkligen grinig nu!

Cassi är borta och det är väl lika bra det så hon slipper bli utsatt för mitt usla humör...

Soft

Det var en soft kväll igår. Maten var jättegod och vi kollade på Idol och Fredag hela veckan och myste!

Idag ska den lilla fröken till Stadion med nån kille som hon dejtar och kolla på nåt snowboard, cross och jag vet inte vad det var. Därefter ska hon hem till dejten och kolla fotbollen. Den tar slut vid 00 i natt och snubben bor på Värmdö så det lutar åt att hon kommer att sova över där. Är inte sådär jättesugen på att hon ska ta sig hem därifrån mitt i natten... Detta innebär att jag får en ensam dag och kväll, vad fan ska jag hitta på? Jag har ingen lust att lämna lägenheten men frågan är om jag inte ska bjuda hit nån? Men vem skulle det vara? Äh! Det får bli en ensam myskväll...

Nu ska jag göra brakfrukost till mig och gumman och sen blir det lite städning, tror jag. Eller så softar jag hela dan och drömmer lite om en person. FAN, hur svårt ska det vara att bara lämna mitt medvetande? Det första jag tänker på när jag vaknar är han och ibland har jag även drömt om honom. Han är också det sista jag tänker på innan jag somnar. Däremellan vet jag inte hur många gånger han finns i mina tankar... HELT SJUKT!

Trevlig helg!

Var på extern handledning på förmiddan som var givande. Därefter åkte vi till jobbet där jag kunde arbeta helt ostört i ett rum eftersom Profficekonsulten som vi hade hyrt in ändå kostar full dag. Man får ganska mycket gjort när man inte blir störd av diverse telefonsamtal och besökare. Det bästa var väl att jag kunde gå klockan 15:45!

Åkte till Daglivs på Fridhemsplan för att handla lite fredagsgottis till mig och Cassi samt en god middag och när jag står och ska betala så ringer telefonen. Eftersom jag har headset med musik så tar jag inte fram mobilen och kollar vem det är utan svarar bara. Det var Han! Mitt svar: Oj! Heej! Hur pinsam kan man va? Han ville egentligen ingenting mer än att önska en trevlig helg, men helt plötsligt så blev min helg mycket trevligare! Fånflinade för mig själv hela vägen hem.

Om han bara visste hur så lite kan göra mig så glad, om han bara kunde ana hur mycket han förgyller min tillvaro... Tänk om han bara kunde släppa sin spärr och träffas också, vilken lycka! Denna människa får mig verkligen varm bara jag tänker på honom men hur är det egentligen möjligt? Ingenting har ju liksom hänt mer än ett snabbt möte och lite msn-kontakt + tre telefonsamtal. Och samtalen är väl inget att hurra för eftersom jag blivit så nervös när det varit han att jag bara babblat på om exakt ingenting egentligen. Nåt är det med den mannen i alla fall! Kanske är det så att han dog ifrån mig i ett tidigare liv om jag nu har haft något, sen ska jag kanske inte få honom fullt ut det här livet... Men i nästa liv kanske vi lever lyckliga från dag ett tills döden skiljer oss åt. Synd bara att man inte kommer ihåg sina tidigare liv, för då skulle jag njuta av varje sekund jag fick spendera med honom i mitt nästa liv.

Nu är det dags att väcka fröken här hemma så vi kan ha lite fredagsmyyyyyyyyyyyyys! Mycket roligare och mysigare om man hjälps åt med maten än att jag står och lagar den själv. Det blir helstekt biff och bruschetta med bakade tomater, mozarella samt sardellvinägrett. Till det dricker vi Champis (läsken) som har mognat på ekfat! Eller är det Pommac?

Ingen sovmorgon

Idag ska jag och resten av min avdelning på extern handledning på förmiddan. Det beror på att myndigheten ska läggas ner och vi ska få prata av oss lite och innebär att jag har sovmorgon idag. Men inte fick jag någon sovmorgon inte, snarare blev jag väckt tidigare än vanligt av fröken Cassandra!

Jag har ett sängskåp i vardagsrummet som jag utnyttjar när Cassi är här. Hon sover i sovrummet och jag drar ut sängen i sängskåpet och sover där eftersom hon är värd det bästa. Idag gick Cassi upp halv sex och började stöka i köket som är ett barkök och väldigt öppet med andra ord. Ungefär en meter ifrån mig tänder hon lampor, prasslar, pangar och låter i största allmänhet så det var bara till att vakna. Försökte somna om men det var lönlöst. Så nu sitter jag här och är skittrött! Men egentligen spelar det ingen roll för idag är det freedaag!!!

Inte så farligt...

Det blev ingen ledsen dag, har haft fullt upp från morgon till nu. Har inte riktigt bestämt om jag ska jobba över idag eller inte. Samtidigt behöver jag gå på banken angående Cassis studiebidrag och handla middagsmat så jag skippar nog det...

Ledsen

Idag kommer det att bli en lång dag. Igår tappade jag lusten helt, så när jag kom hem gick jag och badade och sen somnade jag... Vaknade klockan 22:15 av att Cassi bad mig byta säng. Hon hade varit hemma sedan 19-tiden och jag hade inte hört ett ljud!

Sov hela natten utan problem och vaknade imorse och ändå kändes det som att jag inte sovit en blund. Det är alltid så när jag är deppad! Hatar det! Men det är väl kroppens sätt att bearbeta saker och ting.

Idag är jag alltså deppad och det är lite jobbigt att vara på sånt humör när man har det jobbet som jag har. På med masken och sen släppa den efter jobbet och "då kommer alla känslorna på en och samma gång"... Men är det något jag är känd för så är det att vara stark. Bit i det sura äpplet och se glad ut!

Blockerad!

Nu skiter jag i det här! Lagom trött på att hoppas nu... Inte ens ett: Det går inte eller nåt, utan bara försvinna. Usch vad jag tappade lusten på allt just nu...

Kaotisk morgon!

Här trodde jag att jag skulle få sitta och ta det lugnt på morgonkvisten, men icke! Kom några minuter för sent till jobbet, fick veta att jag skulle beställa 19 luncher samt fixa fika innan 09:00! Mitt i allt kommer det andra besökare, bud och ett företagspaket skulle skickas. Vilken tur att jag har en miljon armar och hann med allt!

En okänd människa har läst min blogg! Personen i fråga har dessutom lämnat ett avtryck i kommentarsfältet! Inga negativa kommentarer, men vem är denna person? Och hur hittade hon eller han hit? Det verkar som att det är en han eftersom människan tycker att jag är skitsnygg! Alltid kul med komplimanger!

Nu ska jag ta en kaffe och cigarett... Sen ska jag läsa aftonbladet och logga in på msn för att se om min baby är online idag. Sen är det full rush fram till 12 ungefär.

Och så kom vintern...

I stan är det inte så mycket snö ännu, men jag känner på mig att det är på gång. I Tyresö är det drygt en decimeter... Vad hände med de soliga höstpromenaderna under de röda höstträden? Personligen tycker jag att snön kom två-tre veckor för tidigt men när brukar jag få som jag vill?

Idag var en person inte inloggad. :-( Inte för att det händer så mycket när han är inloggad heller men det är lite sällskap... Nu när jag sitter och tänker på det så uppmärksammar jag att det är den 13 november idag. Det är alltså exakt tre månader sen vi träffades och vad har hänt sen dess egentligen? Två telefonsamtal och gulliga ord. Det är väl inte riktigt vad jag hade hoppats på så jag måste fan ta och lägga ner. Det värsta är att varje gång jag är på väg att försvinna så säger han exakt rätt saker och börjar prata om att träffas och så, men jag borde ju fatta att det bara är tomma ord för annars hade vi väl redan setts massor av gånger? Inte för att jag är stressad men jag orkar inte tänka på honom dag ut och dag in och ändå inte få näring... Jag förstår bara inte varför han håller på? Men jag orkar inte längre försöka ta reda på det för det är jag som mår dåligt.

I morgon kommer Cassi, guuud vad jag längtar efter henne! Ha någon här som jag lagar mat till, gosar med och pratar med! När jag träffade henne varje dag så hade jag inget behov av närhet varken från henne eller någon annan. Förmodligen för att jag hade henne att lägga ner min kärlek på. Nu ses vi inte så ofta och jag har heller ingen annan att krama så jag känner mig ensam ganska mycket. Framför allt när klockan börjar bli mycket och det är dags och sova... Ändå så orkar jag inte ut och leta efter någon att mysa med. Då måste man typ ut på krogen och ragga och jag är fan för gammal för det! Och på jobbet vägrar jag att göra sånt, det slutar bara med katastrof. Nä, jag får sitta här ensam och kärlekskrank istället och ta tillvara på när Cassi kommer hit. Hon kommer att tröttna FETT på mig!

Aldrig mer Barkarby!

Jag är helt slut!!! Först så var det ju katastrof på jobbet för att man varit borta en vecka. Ingenting i ordning. Sen är det möte på jobbet i två och en halv timme, bara det blir man ju utmattad av. Som grädde på moset åker Cassi och jag PENDELTÅG till Jakobsberg för att gå på Barkarby outlet. Eftersom ungjäveln har så dyr smak trodde jag att jag var smart genom att åka dit men dom hade exakt ingenting! Det slutade med att vi gick in på Intersport som inte ingår i outletbyn och tjacka en jacka för 2000 spänn. Men det var ca 3000 billigare än vad hennes smak är så det var väl okej. Men sen kom pärsen, att ta sig hem! Bussen till pendeltågsstationen gick en gång i halvtimmen och vi hade ju självklart missat den. Och när man väl kom till stationen så fick man vänta ett gäng på pendeltåget!!! Jag ska ALDRIG mer åka pendeltåg!

Har på fotbollsgalan i bakgrunden här... Fy fan vad dåligt det har blivit! Det har jag sagt de senaste tre åren och i år struntade jag verkligen att bänka mig framför skiten. Men allvarligt, vem bryr sig om damfotboll? VEM? Och om det nu är några så kan dom ju ha en damfotbollsgala så kan vi ju se vilken som har flest tittarsiffror. Snacka om att förstöra för oss som gillar fotboll. Och nu är jag så slut att det är dags för ett bad och sminkborttagning, sen är det morsning och goodbye för idag.

Helgen som kom och gick...

Helt otroligt, fattar knappt att jag har varit hemma i en hel vecka! Jag har inte gjort någon speciell nytta, inte konstigt kanske med tanke på att jag varit invalidiserad. Men hur kan tiden gå så snabbt?

I fredags satte jag upp mina nya gardiner och pysslade lite här hemma. På kvällen tittade jag på Idol och sen satt jag och slösurfade fram till fyra på natten! Igår var jag och Cassi på stan och hon klippte sig och färgade mörka slingor. Hon blev verkligen asfin i håret och numera har hon lugg! Väntar ivrigt på ett foto men hon vägrar ju! Medan hon satt hos frissan så shoppade jag loss. Jag köpte en duk, en vas + prydnadsgrejer, en halsduk som matchar mössan som jag även gick och tog bort larmet på, tre halsband, tre örhängen, papperskorg till badrummet, en plattång med laser (kostade 400 istället för 1100), en ljuslykta som hänger, ögonbrynspenna och rakblad... Tror jag fick med allt. Till Cassi köpte jag två parfymer och själv köpte hon lite hårvårdsprodukter och smink. Vi kollade även efter en jacka men hon har lite för dyr smak för min plånbok. Hon såg en jacka för 7000 spänn och det går verkligen inte. Därför har vi bestämt att åka till Barkarby outlet imorgon och kolla om vi hittar nånting där. Vår runda avslutades med middag på London eller var restaurangen heter...

Idag har jag haft typ migrän fast inte SÅ kraftig, men tillräcklig för att jag har varit sängliggande fram till 15-tiden i alla fall. HATAR att ha huvudvärk eftersom jag blir helt handlingsförlamad. Och nu sitter jag här och är helt seg efter huvudvärken så nu orkar jag heller inte göra nåt! En hel söndag åt helvete!

Soft

Idag ser det inte ut att bli mycket gjort! Låg och sov till 12 eftersom killarna som byter dörrar i huset inte var här idag och lät. Har inga planer idag eller ikväll så det verkar bli morgonrock på hela dagen! Nä, måste ju handla lite men mer blir det inte.

Tröttnade på poliserna i natt eftersom ingenting hände mer än att civilbilen åkte och därefter polisbil 1. Orkar att sitta och kolla om det bara är något lägenhetsbråk. När jag såg alla dessa bilar så trodde jag ju nästan att det var ett stort tillslag på ett eller annat sätt. Men det är väl skönt att man inte har såna grannar...

Nu ska jag fortsätta att lata mig!

CSI på riktigt!

Här har man suttit och kollat på CSI flera kvällar i rad och ikväll när det var slut och jag reser mig från fåtöljen så står det 2 polisbilar + 1 civil utanför mitt fönster! Smyger till titthålet i dörren och kollar, men inte ett ljud... Nu kan jag inte gå och lägga mig förrän jag vet vad som händer.

Hur är det möjligt?

Jag har varit på stan och småhandlat lite... Köpte en parfym till, nagellack, nagelfil, kajal, ögonskugga, två sjalar och (ta ra daa) EN MÖSSA! Jag har aldrig köpt en mössa i hela mitt liv! När jag var liten stickade min mormor mina mössor så jag har verkligen aldrig köpt en mössa. Döm om min förvåning när jag kommer hem och ska prova den och larmpluppen fortfarande sitter fast. Hur har jag kunnat ta mig ut ur affären utan att larmet gick? Men det som är riktigt jobbigt är att jag måste tillbaka till affären och be dom ta bort larmet. Bäst för dom att dom tror på mig, annars kommer jag att bli galen!!!

Jag drog en rå idag innan jag stack till stan och sa till Han att han kunde ringa om han ville fika. Till svar fick jag att han skulle jobba över och kanske kunde ringa när han slutat, men han kunde inte lova nånting... Jag kunde redan från början sagt att han inte kommer att ringa och det var mer som ett skämt. Jag har insett att jag aldrig kommer att träffa honom och visst är det sorgligt, men jag kan inte gå under för det. Jag kan inte tvinga en annan människa att varken träffa mig eller vara nån typ av kompis.

Alldeles nyss ringde LEO som är i Riga och som fått nån typ av panikångest. Han ville fråga hur jag mår och om jag hatar honom?!? Mitt svar på frågan var att det borde du ju ringt och frågat får några veckor sen. Hur han fått mitt nummer kan man ju undra... Vi är i alla fall inte ovänner längre. Men jag vill inte att han ringer något mer och det sa jag. Skillnade mellan mig och vissa andra är att jag verkligen säger att jag inte vill höras eller träffas. Det har jag nu gjort 2 gånger på ett dygn. Men det är jag det.

Jag börjar bli uttråkad här!

Det är lite tråkigt att vara sjukskriven... Helst när man inte är sjuk på det sättet att man är sängliggande och helt väck. Folk jobbar ju så det är ingen som har tid att varken träffas eller prata. Så, jag vet inte vad jag ska hitta på. Jag kan ju inte städa för städandets skull, tvättmaskinen går redan varm och ätit har jag redan gjort. Vad ska jag göra de resterande 12 timmarna av min vakna tid?

Svårt att fatta?

Jag flyttade från min sambo för tre och en halv veckor sen eftersom han kontrollerade mig, förstörde mina saker, inte lät mig leva på det sätt som jag vill leva, krävde saker utan att göra något själv och massa andra saker. Jag vet inte vad han lever i för fantasivärld men han verkar tro att jag är på nån jävla semesterresa eller nåt.

Första veckan hörde jag inte ett ljud ifrån honom, skönt tänkte jag. Sen ringde han någon gång ibland för att höra hur jag mår och vad jag gör... I helgen fick snubben psykbryt och skickade en miljon sms, ringde tiotusen gånger trots att jag bad honom att sluta. Jag fattar inte hur det står till i hans hjärna!?! Nu skriver han mess flera gånger om dagen och förklarar hur mycket han saknar mig etcetera etcetera. Jag blir fanimej galen!!!

Inte nog med det så är jag avpolleterad av någon annan som istället dissar mig. Det är ju egentligen inget konstigt eftersom han har tjej och jag hade väl egentligen inga förhoppningar. Men jag blir störd över att bli dissad. Säg tack och hej så står jag rak i ryggen och vinkar. Möjligtvis gråter jag en skvätt men jag fattar läget. Men att bli behandlad som luft är irriterande och jag blir bara på grinigt humör.

Jag kan tala om för ödet som verkar bestämma över mitt liv att jag ALDRIG kommer att flytta tillbaka till den där knäppgöken som jag slösat över 17 år av mitt liv på! Det spelar ingen roll hur många dissar jag kommer att få av andra snubbar, jag kommer ALDRIG SÅ LÄNGE JAG LEVER gå tillbaka till honom... Så låt mig bara få vara ifred från honom och låt mig få bli harmonisk och trygg istället! Jag skiter i om jag aldrig mer kommer att få någon kärlek, jag har fan klarat mig utan det i nästan hela mitt liv, så försök inte göra mig besviken bara för att jag ska gå tillbaka... Jag har varit med om tillräckligt med olycka i mitt liv så låt mig för i helvete bara få lite lugn och ro!

I'm a shopper!

Man lyckades med att spendera ett gäng pengar! Så mycket att jag knappt kunde bära hem allt själv. Det blev flera stycken ljuslyktor, ljus, duschgrejer, en ny parfym, mascara, ögonbrynsfärg, läppenna, aromaoljor och strumpor... Sen slutade rundan på Donken, kanske inte den godaste middan men jag orkade inte leta efter nåt annat ställe. Dessutom var jag ju helt ensam så Donken är ett bra ställe att äta själv på.

EDID: Jag glömde ju alla kläder! Jacka, stövlar, stövletter, jeans, topar, skjorta, kavaj... Vad mer har jag glömt?

Det där med utseende...

Jag får ganska ofta höra att jag ser bra ut. Framförallt får jag komplimanger för mina ögon. Själv tycker jag inte att jag ser särskilt bra ut, det är ju bara smink alltihop. Utan smink är jag riktigt ful men jag har en mjuk och fin insida. Det som gör mig mest ledsen är att människor som jag stöter på verkar tro att jag är stenhård inuti och att jag tål vad som helst. Så är inte fallet och jag börjar verkligen tröttna på hur folk beter sig mot mig...

Jag försöker att vara en så ärlig människa utan att såra, jag vet att jag är en bra mamma och jag vet även att jag är en bra kompis och arbetskollega. Ändå så är det som att jag har en magnet i mig som drar fram dåliga sidor hos andra. Eller står det i min panna att det är okej att dissa, såra och bete sig illa mot mig? Det enda jag ser i min panna är åldersstreck, ingen text. Men det kanske är så att jag inte ser detta men alla andra gör. Hur som helst så vill jag bara säga att jag inte tål hur mycket som helst! När jag tittar runt bland vänner och bekanta så är det ingen som råkar ut för så mycket skit som jag, så jag undrar om jag fått en förbannelse? Är det så, undrar jag om denna förbannelse kommer sträcka sig under resten av mitt liv? I så fall så är det lika bra att lämna in redan nu...

Idag blir det till att åka till stan och tröstshoppa. Ska göra av med flera tusen!!!

Kvällen igår

Jag hade tevekväll igår, vilket normalt aldrig händer. Det var CSI Miami, CSI Navy, Sjukhuset, Desperate Houswifes och Grannfejden... Man kan ju undra vad det är för människor som ställer upp i Grannfejden egentligen. Igår handlade det om två bondefamiljer som bråkat om en liten grusväg sedan 1979! Och enligt min mening så var det egentligen inte den andra grannen som egentligen gjort något fel över huvud taget eftersom det gällde en dom från 1800-talet om vems vägen var. Hur är det möjligt att storbråka om något så trivialt? Den bästa behållningen var ändå att programmet var textat när bondefamiljerna pratade! De var skåningar och tv3 ansåg väl att vi vanliga svenskar inte kan förstå skåningarna vilket även de hade rätt i! Så när Robert Ashberg pratade så var det otextat, men när någon av skåningarna pratade så var det text! Detta fick mig att tänka på Alex Schulmans inlägg någon gång i somras när han ansåg att skåningar kräks när de pratar. Ett av de roligaste inlägg jag någonsin läst.

Hans inlägg hittar du här: http://blogg.aftonbladet.se/14002/perma/453519/

Det börjar bli kris här!

Jag har två cigaretter kvar! Mjölken är slut, brödet gammalt och jag har ingen middagsmat. Detta innebär att jag måste pina mig själv med att duscha, klä på mig (vilket är superjobbigt), gå ner till bussen och åka med den minst till Västerbroplan och handla. Därifrån ska jag sen bära tunga kassar som gör att jag förmodligen kommer att vara helt förstörd när jag kommer hem... Även om jag handlar så lite som jag kan så kommer det bli tungt, faan!

Bättre idag

Hade stora problem med att somna i natt eftersom det var nåt fel på snurrgrejen i sopnedkastet som tjöt hela natten. Tillslut så somnar jag men vaknar istället av att dom stänger av ljudet nu på morgonen. Tänk vad man vänjer sig lätt.

Det känns bättre i svanskotan idag, inte så att det är bra men jag kan röra mig lite mer idag. Därför har jag beslutat mig för att strunta i att gå till läkaren. Ska försöka tvätta lite och framförallt handla lite på eftermiddagen.

Helst av allt så skulle jag vilja träffa nån men det är bara att försöka att sluta tänka på det. Men det är inte så enkelt som det låter. Det första jag tänker på när jag vaknar är han och även det sista innan jag somnar... Sen får man försöka att parera bort tankarna under dagen när man har annat för sig. Som nu till exempel när jag ska sortera tvätt.

Inte mycket gjort

Jag har inte gjort mycket under kvällen. Har värmt mat i micron, satt på en tvättmaskin med ett par jeans i, suttit vid datorn och kollat på teve. Inte lätt att göra så mycket nytta när man är invalidiserad. Men mest har jag funderat och grubblat. Det är ingen favoritsysselsättning när jag funderar på omöjliga saker.

Tankar om saker som aldrig kommer att hända även om jag önskar mig det tillräckligt mycket. Sorgliga tankar som får mig att undra vad jag egentligen håller på med. Och sen så kommer dessa fantasier som gör att jag drömmer mig bort några minuter... Jag ger det här en vecka eller något, jag kommer gå sönder annars!

Någon bryr sig litegrann...

Min mobil ringde för typ en och en halv timme sen. När jag såg vem det var så höll jag på att trilla av fåtöljen, trots att jag har ont. Det var Han! Vi pratade om ditt och datt i 20 minuter och jag går omkring och fånler här hemma. Inte nog med det, vi har pratat på msn idag också så jag blev verkligen förvånad när han ringde, men jävlar vad glad jag är! Det måste ju betyda att jag betyder litelitelite för honom ändå...

Oturshelg

Okej... Jag och Helena hade jättetrevligt i fredags! Hon kom vid 18-tiden och vi satt och pratade hela kvällen och halva natten. Vid halvtre var vi båda helt slut så hon tog en taxi och åkte hem. Några timmar innan krashade datorn... Jag hade ingen musik, ingenting och jag pallar inte att sitta en hel dag och kväll och glo på teve. Därför stack jag på hockey i lördags. Hockeyn slutade 0-3 till Mora och stämningen var väl inte strålande precis. Efter matchen gick vi ut och käkade och hade det rätt så trevligt trots allt.

När jag är på väg hem halkar min stilettklack på ett jävla löv och jag flyger upp i luften (typ 10 meter känns det som) och landar på svanskotan. Jag trodde att jag dog! Folk stannade och ville hjälpa mig upp men det gjorde så jävla ont att jag var tvungen att ligga kvar i fem minuter ungefär. Därefter fick jag hjälp att ta mig upp och hem. Tur att det hände nästan hemma.

Så igår låg jag i sängen i princip hela dagen och hade ont. När jag vaknade imorse hade jag fortfarande lika ont, men jag tänkte att jag kan ju ändå jobba... Vilket jag inte kunde. Men jag hann i alla fall lämna in datorn som IT-killen fixade innan jag gick hem. Så nu har jag en fungerande dator och all musik och alla foton finns kvar! Nu ska jag bara ordna en läkartid så att jag kan få starka värktabletter så jag slipper att ha ont.

Hockey idag

Eftersom datorhelvetet inte funkar så tänker fan inte jag sitta hemma och glo! Jag drar på hockey istället!

Virus?

Jaha! Så har nåt hänt med datorn som tyder på virus! Strömmen tar slut på datorn och jag stoppar in sladden. Sen visas denna text! Det spelar ingen roll vilket av alternativen jag väljer, datorn startar bara om och visar denna text! Vafan! Jag har ingen dator på hela helgen! Ska jag behöva köpa en helt ny dator? Jag orkar inte! Baby var är du när jag behöver dig? Läs min blogg och kom hit och hjälp mig!

Äntligen Freeedaaag!

Janet is back on track! Hon har handlat lite, städat lite och spelat hög musik denna underbara eftermiddag. Helena kommer hit om en och en halv timme och det är så skönt att kunna ta hem en kompis utan att nån surpelle ska hindra en! Vi ska prata, prata och prata och jag behöver inte oroa mig för att nån står runt hörnan med elefantöron... Härligt!

Imorgon kanske jag går på hockey, det beror lite på när jag vaknar. Det är helt underbart att jag kan bestämma själv vad jag vill göra nu för tiden. Jag hade definitivt gått på hockey imorgon om jag fortfarande hade bott i Tyresö. Allt för att komma hemifrån. Men nu kan jag känna efter vad jag känner för att göra och sen bara göra det. Jag behöver inte fråga någon, inte oroa mig för sura miner eller nånting. Är det inte underbart att vara singel?!? Fast egentligen är det inte singel jag vill va. Det kan ju vara skönt att träffa någon ibland, men man behöver ju inte sitta ihop och bo ihop.

Nu ska jag dra en repa med dammsugaren och sen börja med maten.

Halvdag idag!

Idag slutar vi 12:10, hur skönt som helst! Egentligen hade jag tänkt att gå halv tolv eftersom receptionen har lunchstängt mellan 11:30-12:30. Men jag lämnade in ett par stövlar på klackning och sulning där dom har en skylt där det står "Vi klackar medan du väntar". Ändå så var det tydligen skitsvårt att få stövlarna fixade till 12!?! Hur länge tycker dom egentligen att man ska sitta och vänta? Jag var där kvart över åtta...

Ikväll kommer Helena på besök! Ska göra nåt med fläskfilé hade jag tänkt eftersom jag köpte superduperbillig färsk fläskfilé här om dan. Men jag har ingen aning om vad jag ska göra. Det behöver inte vara nåt speciellt, men gärna gott. Hmmm.

Han har ryggskott och kommer därför inte att logga in på msn idag, tråkigt. En hel helg utan ett ljud kan vara långt ibland. Helst eftersom Cassi inte kommer att vara hos mig heller. Jag är inte van att vara ensam så mycket, men jag ska verkligen inte gnälla! Det är det här som jag längtat efter i över ett år!

Nu ska jag jobba på så jag hinner med allt innan klockan 12.

Bra dag!

Det har faktiskt varit en av de bästa födelsedagarna under de senaste åren! Först får jag prata med en viss person i live i telefonen, jag träffar min älskade Anne-Li efter jobbet och vi bubblar på i några timmar. Därefter träffar jag Cassi på Rosa drömmar där vi äter mycket sen middag och jag får ett superduperfint hjärtarmband + ljuslykta! Till detta hör att jag fått sms och telefonsamtal från nära och kära. Förutom mina närmaste familjemedlemmar; mor och far. Ingen har hört av sig och jag tycker återigen att det är katastrof. Men det tänker jag inte hänga läpp för eftersom nästan hela dagen har varit riktigt bra!

Nu är det natti!!!

Dra mig baklänges!

Helt plötsligt får jag ett meddelande från en viss person. Märkte inte ens att han loggade in, men helt plötsligt skriver han att han har läst mitt mail och frågar om inte jag kan ringa honom. Ringa!?! Hur ska jag våga det? Fick handsvett direkt och hjärtat bultade järnet. Men jag ringde i alla fall...

Vi pratade om ditt och datt och jag försökte att hålla samtalet på en skämtsam nivå, annars hade jag brytit ihop och bett honom att rymma hemifrån. Han förklarade saker och ting och jag vet ärligt inte om vi kommer träffas trots att vi båda vill. Det känns fruktansvärt sorgligt men jag tror att vi båda vet att det kan bli farligt... Åtminstone vet jag det. Inte för egen del, jag kommer nog bara att få ett krossat hjärta. Men innan jag får det kanske jag får en smak av himlen. Om det så bara är för en kort sekund så har jag ändå fått vara där...

Vill ändå säga att detta var det bästa som hänt på min födelsedag! Jag går omkring och ler här på jobbet. Sådär fånigt...

Domen

Mellan 35-40 procent av myndigheten kommer att få gå över till Skolverket. Vi andra kommer att bli tvugna att söka nytt arbete. Det är verkligheten. Men det var väl egentligen ingen nyhet... Utredningen är på 289 sidor och det är inte vad jag kommer att lägga energi på idag!

Efter jobbet kommer Anne-Li hit och vi ska ut och ta två öl!!! Inte ölen, den skiter jag i men GUUD vad jag längtar efter henne! Det ska bli så skönt att få berätta om det som hände igår, om hur skönt det är att bo själv och så vidare. Vill höra hur hon har det också. Sist vi sågs hade hon Malva med sig och då kan man ju inte prata så bra...

Därefter ska jag hem och få mat lagad och serverad av Cassi! Det ska verkligen bli spännande!

Grattis!

Jaha! Då var man ett år närmare 40-strecket, det går fort nu! Idag känns det i alla fall bättre än det gjorde igårkväll och jag har sovit på saken. Jag skickade iväg ett mail där jag sa hur jag kände och nu finns det inget mer jag kan göra. Jag får bita i det sura äpplet och acceptera att livet är som det är.

Idag offentliggörs utredningen på myndigheten som jag jobbar för. Klockan 13:00 ska vår Generaldirektör informera oss om hur utredaren hade tänkt sig vår nedläggning... Sen är det bara att börja leta jobb. Surt sa räven!

Helen, Barbro och Jakan har redan grattat mig per sms. Min chef visste att jag fyllde år så jag är inte helt bortglömd idag! Men ärligt, så är det egentligen inget speciellt med att fylla år!