Jag får ganska ofta höra att jag ser bra ut. Framförallt får jag komplimanger för mina ögon. Själv tycker jag inte att jag ser särskilt bra ut, det är ju bara smink alltihop. Utan smink är jag riktigt ful men jag har en mjuk och fin insida. Det som gör mig mest ledsen är att människor som jag stöter på verkar tro att jag är stenhård inuti och att jag tål vad som helst. Så är inte fallet och jag börjar verkligen tröttna på hur folk beter sig mot mig...
Jag försöker att vara en så ärlig människa utan att såra, jag vet att jag är en bra mamma och jag vet även att jag är en bra kompis och arbetskollega. Ändå så är det som att jag har en magnet i mig som drar fram dåliga sidor hos andra. Eller står det i min panna att det är okej att dissa, såra och bete sig illa mot mig? Det enda jag ser i min panna är åldersstreck, ingen text. Men det kanske är så att jag inte ser detta men alla andra gör. Hur som helst så vill jag bara säga att jag inte tål hur mycket som helst! När jag tittar runt bland vänner och bekanta så är det ingen som råkar ut för så mycket skit som jag, så jag undrar om jag fått en förbannelse? Är det så, undrar jag om denna förbannelse kommer sträcka sig under resten av mitt liv? I så fall så är det lika bra att lämna in redan nu...
Idag blir det till att åka till stan och tröstshoppa. Ska göra av med flera tusen!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar