
HAN ringde alldeles nyss när jag satt och skrev här! Jag blev alldeles varm och glad! Började fnittra som nån jävla retard och fick inte fram ett enda vettigt ord, hur pinsam kan man va? Egentligen ville jag säga att jag tänker på honom och att varenda del av kroppen skriker efter att få vara nära honom, men det vågar jag inte. Det känns som att jag medverkar i en film typ Törnfåglarna där jag kommer att få vara olyckligt kär i denna människa i resten av mitt liv och det gör så himla ont! Men vem har sagt att livet ska vara lätt att leva? Det är bara det att vissa får allt serverat medan andra inte har det lika lätt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar