I stan är det inte så mycket snö ännu, men jag känner på mig att det är på gång. I Tyresö är det drygt en decimeter... Vad hände med de soliga höstpromenaderna under de röda höstträden? Personligen tycker jag att snön kom två-tre veckor för tidigt men när brukar jag få som jag vill?
Idag var en person inte inloggad. :-( Inte för att det händer så mycket när han är inloggad heller men det är lite sällskap... Nu när jag sitter och tänker på det så uppmärksammar jag att det är den 13 november idag. Det är alltså exakt tre månader sen vi träffades och vad har hänt sen dess egentligen? Två telefonsamtal och gulliga ord. Det är väl inte riktigt vad jag hade hoppats på så jag måste fan ta och lägga ner. Det värsta är att varje gång jag är på väg att försvinna så säger han exakt rätt saker och börjar prata om att träffas och så, men jag borde ju fatta att det bara är tomma ord för annars hade vi väl redan setts massor av gånger? Inte för att jag är stressad men jag orkar inte tänka på honom dag ut och dag in och ändå inte få näring... Jag förstår bara inte varför han håller på? Men jag orkar inte längre försöka ta reda på det för det är jag som mår dåligt.
I morgon kommer Cassi, guuud vad jag längtar efter henne! Ha någon här som jag lagar mat till, gosar med och pratar med! När jag träffade henne varje dag så hade jag inget behov av närhet varken från henne eller någon annan. Förmodligen för att jag hade henne att lägga ner min kärlek på. Nu ses vi inte så ofta och jag har heller ingen annan att krama så jag känner mig ensam ganska mycket. Framför allt när klockan börjar bli mycket och det är dags och sova... Ändå så orkar jag inte ut och leta efter någon att mysa med. Då måste man typ ut på krogen och ragga och jag är fan för gammal för det! Och på jobbet vägrar jag att göra sånt, det slutar bara med katastrof. Nä, jag får sitta här ensam och kärlekskrank istället och ta tillvara på när Cassi kommer hit. Hon kommer att tröttna FETT på mig!
Idag var en person inte inloggad. :-( Inte för att det händer så mycket när han är inloggad heller men det är lite sällskap... Nu när jag sitter och tänker på det så uppmärksammar jag att det är den 13 november idag. Det är alltså exakt tre månader sen vi träffades och vad har hänt sen dess egentligen? Två telefonsamtal och gulliga ord. Det är väl inte riktigt vad jag hade hoppats på så jag måste fan ta och lägga ner. Det värsta är att varje gång jag är på väg att försvinna så säger han exakt rätt saker och börjar prata om att träffas och så, men jag borde ju fatta att det bara är tomma ord för annars hade vi väl redan setts massor av gånger? Inte för att jag är stressad men jag orkar inte tänka på honom dag ut och dag in och ändå inte få näring... Jag förstår bara inte varför han håller på? Men jag orkar inte längre försöka ta reda på det för det är jag som mår dåligt.
I morgon kommer Cassi, guuud vad jag längtar efter henne! Ha någon här som jag lagar mat till, gosar med och pratar med! När jag träffade henne varje dag så hade jag inget behov av närhet varken från henne eller någon annan. Förmodligen för att jag hade henne att lägga ner min kärlek på. Nu ses vi inte så ofta och jag har heller ingen annan att krama så jag känner mig ensam ganska mycket. Framför allt när klockan börjar bli mycket och det är dags och sova... Ändå så orkar jag inte ut och leta efter någon att mysa med. Då måste man typ ut på krogen och ragga och jag är fan för gammal för det! Och på jobbet vägrar jag att göra sånt, det slutar bara med katastrof. Nä, jag får sitta här ensam och kärlekskrank istället och ta tillvara på när Cassi kommer hit. Hon kommer att tröttna FETT på mig!
1 kommentar:
Du skriver bra, har vettiga tankar och är skitsnygg! Hur är det möjligt att den där Han struntar i dej?
Jag hade aldrig släppt dej ur sikte!
Skicka en kommentar