Att tycka om sig själv

I flera år har jag haft dålig självkänsla. Mycket har berott på vikten har jag trott eftersom jag inte väger de 52 kilona jag en gång vägde. Jag har hela tiden riktat min dåliga självkänsla på vikten och trott att "om jag går ner si och så kommer jag att må mycket bättre".

I oktober lämnade jag exet vilket gjorde att min självkänsla fick en skjuts framåt. Inte att jag lämnade honom, utan mer att jag märkte att jag klarade mig ganska bra utan honom. Utan att vara fattig.

I april träffade jag psykopaten och där någonstans så fick jag en bra självkänsla! Jag vet inte vad hans plan var, men det var han som fick mig att få bra självkänsla. När vi fortfarande var nykära så fick han mig att vara nöjd med mig själv så som jag är, och han fick mig att älska mig själv. Helt otroligt! Det hade inte ett dugg med vikten att göra! Jag är bra som jag är och jag tycker tillochmed om att se mig själv i spegeln. Även naken.

Eftersom jag dumpade honom fortare än fortast när han började att trycka ned mig så hann han inte att sänka självkänslan och jag är tacksam över att han gav mig denna gåva. För jag kan inte minnas att jag tyckt om mig själv så mycket som jag gör. Nånsin!

Kanske låter jag som en skrytpelle, men de som inte har någon bra självkänska vet att det förstör ens personlighet ganska mycket. Man blir blyg, vågar inte ta kontakt med andra intressanta människor, man tror att bara man fixar det (vikten exempelvis) så blir allt bra etc. Men det sitter djupare än så! Och nu när jag mår bra så inser jag att visst, jag vill fortfarande bli smal och snygg. Men jag kommer inte få en bättre självkänsla bara därför. Och jag tror faktiskt att om man älskar sig själv så når man sina mål lättare...