Har försovit mig en smula. Men jag tänker inte stressa för det. Det är ju liksom bara en arbetsdag tills jag får min välbehövliga semester! Tänker tillbaka på vad jag gjort sedan förra året vid den här tiden.
Semestern gick åt till att inte göra något särskilt. Det var sol & bad de dagar det tilläts, jag åkte på en bortamatch i Tallin med tusentals andra Djurgårdare (bästa resan nånsin) och jag åkte till bästisen några dagar och vilade från allt tjafs med exet. Det är vad jag kommer ihåg. Det var med andra ord inte så mycket aktivitet på förra semestern, men jag mådde inte så bra heller...
Efter förra semestern har jag fått ett nytt jobb som jag verkligen trivs med, vi startade upp den nya myndigheten den 1 oktober och det stressades nåt så vansinnigt fram till årsskiftet med allt det nya. Jag har flyttat tillbaka till Lilla Essingen och mår mycket bättre psykiskt än på många år, jag har fyllt 40 som inte var så farligt trots att jag trodde att livet var slut, jag har firat nyår ensam (eget val) för första gången i mitt liv, jag har börjat träna regelbundet, jag har varit i London med bästa väninnorna och jag har varit tokkär i en psykopat. Inte undra på att jag behöver semester!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar